Monthly Archives

april 2018

Tio års kamp mot kirskål

By | Artiklar

Om jag anat vad jag gav mig in på den våren för 10 år sedan hade jag kanske inte köpt det här huset.

Den första visningen var i mars, och snön låg över trädgården. Jag återkom i början av maj, då var det så grönt och vackert. Kontraktet skrevs strax därefter. När jag flyttade in i slutet av juli hade kirskålen blommat över och fröställningarna vajade överallt där det inte var klippt gräsmatta [1]. Många har ju problem med kirskål i trädgården, och kanske en och annan kan dra nytta av mina erfarenheter.

Jag läste goda råd på nätet och i böcker men hade verkligen ingen lust att täcka stora ytor i flera år som de flesta rekommenderade. Jag ville plantera rosor, genast! Nog skulle det gå att hålla kersen stången genom att klippa den. Det har faktiskt fungerat också, delvis. Huset och säkert trädgården också, är en jordbruksfastighet från sent 1800-tal. En allé av äppelträd med tidstypiska breda perennrabatter ledde från vägen ca 40 meter upp mot huset. De rabatterna var nu till en del igensatta. De som var kvar var helt övervuxna av kirskål och såpnejlikor. Bara två jättelika bolltistlar, några fina höstflox och tynande bondpioner orkade konkurrera. Jag har under åren som gått planterat buskrosor där, och mellan dem klipper jag gräset. Kirskålen för en tynande tillvaro. Under rosorna försöker den ta för sig, men det kan jag (och rosorna) stå ut med.

På en mindre del av området har jag gjort en upphöjd rabatt, kantad av stora stenar och grova äppelgrenar. Jag grävde bort en del jord och täckte marken i botten noga med tjocka lager tidningar. Närmast kanterna ligger markduk i botten, intill stenarna byggplast. Jordlagret är 20 – 60 cm (marken sluttar). Under de första åren efteråt stack det upp enstaka kersplantor, som var lätta att dra bort ur den nya jorden. Nu växer där en magnolia, några buskar och låga perenner [2].

Men kirskålen fanns ju på alla håll och kanter. Norr om huset växer den inne i ett stort syrenbuskage. Inte mycket att göra där, förutom att se till att den inte fick blomma. Men mot en liten idegranshäck som avgränsar en stor rabatt har jag grävt en rotspärr. Lerjorden här är inte så lätt för rötter att tampas med. Ca 30 cm ner fanns inga kirskålsrötter, djupare än så behövde jag inte gräva. Två lager svart byggplast fick bottna diket, och för avrinningen stack jag hål i botten med grepen. Mellan det lilla diket och det stora beståndet av kirskål har jag gjort en stig med flis ovanpå tjocka lager av tidningar. Eftersom ”min” grävling rumsterade om där ersatte jag senare tidningarna med markduk. Inte en ogräsplanta har tagit sig förbi på fyra år!

Intill husets södervägg fanns en gammal rabatt, naturligtvis med kirskål och dessutom nässlor. Där grävdes 2008 för nya ledningar till huset, och så småningom gjorde jag en radikal förändring där. Markduk, stenmjöl, ölandsstenar och singel fick ersätta rabatten. Inga problem med kers efter det [3]!

Nu till det allra värsta – en nästan 40 meter lång sträcka längs ett plank vid tomtgränsen mot öster. Jag hade ganska halvhjärtat försökt hinna med att täcka med tidningar och klippa med grästrimmern, men kirskålen växte sig riktigt hög varje år [4]. Ett mindre parti hade jag på försök täckt med tidningar och jord och planterat liten flocknäva, Geranium × cantabrigiense ’St Ola’ ovanpå. Det gick bra, bara enstaka ogräsplantor tittade upp och lät sig rensas bort.

Minns ni hösten 2011? Lång och mild, det gick att arbeta i trädgården till långt efter jul här i Roslagen. Tur det, för i november påbörjade jag ett jättejobb. Nu skulle rabatten vid planket mot grannens gård till sist täckas, men först måste jag gräva en rotspärr även här. På andra sidan planket fanns ännu mer kers. Där är jord – bruksmark, ingen trädgård, så ogräset får hål – las. Även här var leran tät, så det behövdes inget djupt dike. Återigen tjock byggplast i botten av diket, med dräneringshål. Plasten fick gå en bit in i rabatten och framför allt under staketet och några dm in på granntomten. Jag råkade ha en stor hög med stenmjöl till hands, det passade bra att fylla diket och täcka plasten med. Sand eller jord går säkert lika bra.

Den som har lättare jord måste nog gräva djupare dike för att hejda rötterna. Jag rensade noga runt rosor, buskpioner och annat, och i den mulliga jorden där sträckte sig de vita kirskålsrötterna långt ner.

Alla rosor och buskar fick ett ganska tjockt lager hästgödsel runt sig. (Ovanpå lade jag nästa säsong, och nästa, ett tjockt lager gräsklipp, ett tips från Allt om Trädgårds forum. Det fungerade bra – nästan ingen kirskål kom upp.) Hela området täcktes med dubbel tät markduk. Ännu ett dike fick jag gräva mot gräsmattan, eftersom det fanns lite kirskål även där [5, 6]. Trots den långa milda hösten hann jag inte allt, utan två mindre delar av sträckan fick åtgärdas senare. Mitt lilla hallonland fick jag gräva upp helt för att få bort alla rötter – där nådde de djupt i den fina myllan.

Men i höstas hade det gått tre år sedan jag började med täckningen. Jag tog bort markduken på ca 2 kvadratmeter. Inte en rot syntes till! Till våren ska duken bort helt, och jag ska plantera perenner mellan rosorna. Säkert finns en massa frön i jorden, så jag räknar med att få rensa bort nya kersplantor. Lätt som en plätt jämfört med att bli av med den stora massan!

1. Kirskålens fröställningar vajade överallt vid inflyttningen
2. Den upphöjda rabatten med magnolia, några buskar och låga perenner
3. Rabatten invid husets södervägg efter renovering
4. En del av det 40 m långa planket med sin kirskålsinfesterade rabatt.
5.Rabatten under arbetet. Rosor och andra buskar planterade, marken täckt av två lager markduk.
6. Den färdiga rabatten året efter renoveringen.

Bonus: Kirskålssoppa

1,5 liter späda kirskålsblad
1 liter vatten
2 kyckling- eller grönsaksbuljongtärningar
2 msk mjöl
1 dl grädde
salt och peppar
Förväll bladen i lite av vattnet några minuter.
Ta upp dem och hacka (spara kokvattnet) eller kör med stavmixer.
Koka 10 min till med allt vatten och buljongtärningarna.
Rör ut mjölet i lite av grädden och vispa ner.
Låt koka ett par minuter till och tillsätt resten av grädden. Koka upp och smaka av med salt och peppar.

Njut.

TA 2:2015

By | TrädgådsAmatören
Innehåll:

46 Karin har ordet
48 En vacker trädgård året om Christina Fryle
54 Fjällväxter i Uppsala Botaniska Trädgård Magnus Lärksporre Lidén
58 De dolda stenkonstnärerna i Göteborgs botaniska trädgård Owe Jaktlund
62 Engelska trädgårdspärlor Helene Bergsten
65 Res med STA! Planeringen är i full gång
66 Luktärten, doftens drottning Andreas Modd
70 Tio års kamp mot kirskål Inger Palo
72 Kastanj kontra hästkastanj Sylvia Svensson
74 Karl Johann Maximowicz en flitig auktor Lennarth Jonsson
76 STA på nätet Vad får vi ut av sociala medier? Christina Fryle
78 Ragnar Sandbrekke in memoriam Christina Fryle
79 Japansk sumak Rhus trichocarpa – ett alternativ Lennarth Jonsson
80 Heléns frösådder Helén Isaksson-Nyman
81 Kan växter vara olagliga? Magnus Lidén
82 Paris japonica Owe Jaktlund
83 Owe:
86 Föreningsnotiser
89 Föreningsfunktionärer 2015

Läs Inger Palos artikel här om hur hon kämpat mot kirskålen:

Trädgårdsamatören 1:2015

By | TrädgådsAmatören
Innehåll:
2 Karin har ordet
4 Snödroppar – en passionshistoria Birgitta H Olsson
10 Tio år senare… har trädgården börjat sätta sig Christina Fryle
OBS! De första 3 delarna om trädgårdens uppbyggnad kan ni läsa i PDF:en här nedanför
16 Fler slidesläktingar Owe Jaktlund
22 Tagetes Eva Lundgren
24 Revidering av Astersläktet Owe Jaktlund
31 Cikoria, eller en trädgårdsamatörs vedermödor Karin Strand
32 Välkomna till RIKSMÖTET i Borlänge – Dala-Gästrikekretsen den 31 juli–2 augusti
34 Besöksträdgårdar på riksmötet
36 Ullungrönnen har äntligen fått ett vetenskapligt namn Peter Linder
38 NORDISKA TRÄDGÅRDAR den 26–29 mars
40 Skam den som ger sig! Klematis i motgång och medgång Denise Hellström
41 Föreningsnotiser

Trädgårdsamatören 15 maj

By | TrädgådsAmatören
Innehåll:

50 Karin har ordet
52 En trädgård i balans Christina Fryle
58 Prydnadsaplar Lotta Bernler
62 Skuggrabatten Birgitta Carlberg
66 Hundtandsliljor – Erythronium Eric Wahlsteen
72 Kalmia Inge Knutsson
75 Mälardalskretsen kåserar om sin verksamhet Marina Brokås
76 Euonymus – benvedssläktet Owe Jaktlund
80 Blomster-Lottas trädgård Magisk fjällträdgård väcks till liv Mariana Mattsson
83 Lökhelg i Uppsala Owe Jaktlund
86 Artikelhjälp önskas Owe Jaktlund
87 Sesleria heufleriana– årets perenn Owe Jaktlund
88 Pinus sylvestris ’Yellow Kry’ Brita Johansson
89 Owe:
90 Föreningsnotiser
93 Föreningsfunktionärer

Kan växter vara olagliga?

By | Artiklar

Flera gånger per år kommer växter eller växtprodukter från tullen på Arlanda till Botaniska trädgården för artbestämning. Det rör sig framförallt om okidéer och kaktusar som saknar införseltillstånd. Dessa växtgrupper är  nämligen listade i CITES-förordningen och får inte handlas med över nationsgränser utan medföljande CITES-dokumentation, d.v.s både utförseltillstånd och och införseltillstånd. Det finns en del kommersiella orkidéhybrider som är  undantagna från CITES, men de måste importeras i bestämbart skick, d.v.s i del flesta fall blommande.

CITES har funnits sedan 1973. Konventionen var framför allt en reaktion på den ödeläggande handeln med utrotningshotade djur, men utvidgades snart även till växter. Sällsynta orkidéer betalas med stora pengar av samlare, något som har lett till hänsynslös insamling och skövling av de naturliga bestånden. Vi trädgårdsamatörer kan bidra till ett mer uthålligt nyttjande av vår sköra biologiska mångfald genom att vägra vara en del av marknaden för vildsamlade rara växter.

Vi vädjar till Trädgårdsamatörens läsare att avstå från lockande erbjudanden om sällsynta orkidéer i kinesiska och andra postorderkataloger på nätet. De är för det mesta samlade i det vilda, även om de påstås vara odlade. Visst finns det arter av till exempel Cypripedium som fortfarande är vanliga, men i de fall insamlarna gör skillnad på rara och vanliga arter, så är det de rara man föredrar.

Tullen blir allt duktigare på att stoppa olaglig import av CITES-arter och produkter. Påträffande av CITES-listade växter utan giltiga tillstånd leder undantagslöst till beslag och i många fall till åtal. Det hjälper inte att skylla på okunnighet.

Vill du veta vilka växter som finns upptagna på CITES-listan (eller EUs modifierade lista), så har du dem här: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX%3A32014R1320&qid=1419847540649&from=SV

På Jordbruksverkets hemsida http://www.jordbruksverket.se kan du få ytterligare vägledning till laglig växtimport. Man kan även söka efter växter på http://www.speciesplus.net

CITES är uppdelad i tre bilagor. Vilda växter på bilaga A(I) får man i princip inte handla med. Odlade växter på lista A(I) och växter på lista B(II) och C(III) kräver tillstånd.

I EU inhemska växter som är fridlysta eller kräver särskild hänsyn behandlas i artskyddsförodningen. Arter markerade med N eller n i bilagan får inte samlas, importeras eller transporteras. Mer information kring fridlysning och artskydd finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Det finns naturligtvis fler aspekter på införsel av växter och växtprodukter till Sverige t. ex spridning av växtskadegörare. Ofta krävs sundhetscertifikat. En del växer får inte importeras allas om de kommer från vissa delar av världen, till exempel många barrträd, potatis, frukt, bär och gräs. Du hittar dem här http://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cdd30c/139938…Översikt+importförbud_2014-05-06.pdf.

Inte heller växter, som är alltför benägna att spränga trädgårdens bojor och ge sig av ut i naturen, får odlas. En del av dessa – såsom jättebjörnlokan – är t.o.m farliga för människan. Om du känner dig frestad att samla eller köpa djudelar eller växter utomlands, tänk efter om det verkligen är värt att riskera att hamna i indiskt fängelse för en exotisk Nyishi-hatt prydd av en näshornsfågels näbb. Det är faktiskt så att det är olagligt att föra ut även vanliga arter ur de flesta länder utanför EU. Här är det en annan konvention (CBD), konventionen om biologisk mångfald) som tar vid – men det blir ett för stort kapitel för den här blänkaren.

Tack till Andrea Ljung (Jordbruksverket) och Svante Hull (tullen, Arlanda) för värdefulla synpunkter.

Lägesrapport fröfördelningen

By | Nyheter

Första och andra fördelningen av fröer är gjord och plockningen av beställningar är i full gång. Antalet beställningar har ökat sen förra året med ungefär 20% varför arbetet har tagit längre tid än tidigare år. Det betyder också att möjligheten att få sina önskemål tillgodosedda har minskat något. De som angivit 25 extra sorter i sin beställning har oftast fått sina 20 portioner, men tyvärr inte alla. De som angivit automatisk påfyllning ska ha fått 20 portioner. De som inte fått sin tilldelning av 20 portioner får resten utan ytterligare kostnad om de gör en efterbeställning.

Ungefär 1/3 av fröförsändelserna går till posten idag tisdag 23 januari. Alla donatorer är inkluderade i dagens sändning. Ca 60% av sorterna på frölistan är nu slut och på restlistan finns ca 40% av sorterna kvar, men många med få portioner. Restlistan kommer att publiceras på hemsidan om ett par dagar, då tillsammans med en Extralista med ca 50 sorter bestående av sent mognade och inkomna frön.

Gör efterbeställning först när restlista och extralista publicerats annars kommer det att bli många beställningar gällande fröer som redan är slut. Första fördelning av efterbeställningar görs några dagar in i februari.

Publicering av extralista och restlista kommer att annonseras på hemsidan och i sociala medier.

Restlista och extralista

By | Nyheter

Nu är första och andra fördelningen av fröer gjord och det går bra att göra en efterbeställning. Restlistan innehåller både sorter med ett fåtal portioner kvar och sorter med många portioner kvar. I slutet av listan finns sorter som kom in sent till fröförmedlingen och inte han komma med på den första frölistan. Det är de sorter som har ett högre nummer än 2000 och som inte är sorterade i bokstavsordning.

Viktigt att bara göra nya beställningar utifrån denna nya ”Rest- och extralista” eftersom alla andra fröer redan är slut.

Vid efterbeställning görs ingen skillnad mellan donatorer och icke-donatorer. Efterbeställningarna ska göras före 1 mars. Efterbeställningar debiteras i efterhand med 5 SEK/portion dock minst 40 kr/tillfälle. Betalning görs senast 1 april.

Vid efterbeställning får du högst skriva 150 önskemål. Du kan få som mest 100 sorter, men kan också begränsa dig till ett mindre antal, genom att ange hur många sorter du högst vill ha.

Om man inte fått full tilldelning i första fördelningen kompenseras man i motsvarande mån vid efterbeställning, då gäller inte heller någon 40 kr:s gräns.

Restlistan 2017 hittar du här http://www.tradgardsamatorerna.nu/sites/default/files/user-2514/restlistai.pdf