Monthly Archives

april 2018

Tio års kamp mot kirskål

By | Artiklar

Om jag anat vad jag gav mig in på den våren för 10 år sedan hade jag kanske inte köpt det här huset.

Den första visningen var i mars, och snön låg över trädgården. Jag återkom i början av maj, då var det så grönt och vackert. Kontraktet skrevs strax därefter. När jag flyttade in i slutet av juli hade kirskålen blommat över och fröställningarna vajade överallt där det inte var klippt gräsmatta [1]. Många har ju problem med kirskål i trädgården, och kanske en och annan kan dra nytta av mina erfarenheter.

Jag läste goda råd på nätet och i böcker men hade verkligen ingen lust att täcka stora ytor i flera år som de flesta rekommenderade. Jag ville plantera rosor, genast! Nog skulle det gå att hålla kersen stången genom att klippa den. Det har faktiskt fungerat också, delvis. Huset och säkert trädgården också, är en jordbruksfastighet från sent 1800-tal. En allé av äppelträd med tidstypiska breda perennrabatter ledde från vägen ca 40 meter upp mot huset. De rabatterna var nu till en del igensatta. De som var kvar var helt övervuxna av kirskål och såpnejlikor. Bara två jättelika bolltistlar, några fina höstflox och tynande bondpioner orkade konkurrera. Jag har under åren som gått planterat buskrosor där, och mellan dem klipper jag gräset. Kirskålen för en tynande tillvaro. Under rosorna försöker den ta för sig, men det kan jag (och rosorna) stå ut med.

På en mindre del av området har jag gjort en upphöjd rabatt, kantad av stora stenar och grova äppelgrenar. Jag grävde bort en del jord och täckte marken i botten noga med tjocka lager tidningar. Närmast kanterna ligger markduk i botten, intill stenarna byggplast. Jordlagret är 20 – 60 cm (marken sluttar). Under de första åren efteråt stack det upp enstaka kersplantor, som var lätta att dra bort ur den nya jorden. Nu växer där en magnolia, några buskar och låga perenner [2].

Men kirskålen fanns ju på alla håll och kanter. Norr om huset växer den inne i ett stort syrenbuskage. Inte mycket att göra där, förutom att se till att den inte fick blomma. Men mot en liten idegranshäck som avgränsar en stor rabatt har jag grävt en rotspärr. Lerjorden här är inte så lätt för rötter att tampas med. Ca 30 cm ner fanns inga kirskålsrötter, djupare än så behövde jag inte gräva. Två lager svart byggplast fick bottna diket, och för avrinningen stack jag hål i botten med grepen. Mellan det lilla diket och det stora beståndet av kirskål har jag gjort en stig med flis ovanpå tjocka lager av tidningar. Eftersom ”min” grävling rumsterade om där ersatte jag senare tidningarna med markduk. Inte en ogräsplanta har tagit sig förbi på fyra år!

Intill husets södervägg fanns en gammal rabatt, naturligtvis med kirskål och dessutom nässlor. Där grävdes 2008 för nya ledningar till huset, och så småningom gjorde jag en radikal förändring där. Markduk, stenmjöl, ölandsstenar och singel fick ersätta rabatten. Inga problem med kers efter det [3]!

Nu till det allra värsta – en nästan 40 meter lång sträcka längs ett plank vid tomtgränsen mot öster. Jag hade ganska halvhjärtat försökt hinna med att täcka med tidningar och klippa med grästrimmern, men kirskålen växte sig riktigt hög varje år [4]. Ett mindre parti hade jag på försök täckt med tidningar och jord och planterat liten flocknäva, Geranium × cantabrigiense ’St Ola’ ovanpå. Det gick bra, bara enstaka ogräsplantor tittade upp och lät sig rensas bort.

Minns ni hösten 2011? Lång och mild, det gick att arbeta i trädgården till långt efter jul här i Roslagen. Tur det, för i november påbörjade jag ett jättejobb. Nu skulle rabatten vid planket mot grannens gård till sist täckas, men först måste jag gräva en rotspärr även här. På andra sidan planket fanns ännu mer kers. Där är jord – bruksmark, ingen trädgård, så ogräset får hål – las. Även här var leran tät, så det behövdes inget djupt dike. Återigen tjock byggplast i botten av diket, med dräneringshål. Plasten fick gå en bit in i rabatten och framför allt under staketet och några dm in på granntomten. Jag råkade ha en stor hög med stenmjöl till hands, det passade bra att fylla diket och täcka plasten med. Sand eller jord går säkert lika bra.

Den som har lättare jord måste nog gräva djupare dike för att hejda rötterna. Jag rensade noga runt rosor, buskpioner och annat, och i den mulliga jorden där sträckte sig de vita kirskålsrötterna långt ner.

Alla rosor och buskar fick ett ganska tjockt lager hästgödsel runt sig. (Ovanpå lade jag nästa säsong, och nästa, ett tjockt lager gräsklipp, ett tips från Allt om Trädgårds forum. Det fungerade bra – nästan ingen kirskål kom upp.) Hela området täcktes med dubbel tät markduk. Ännu ett dike fick jag gräva mot gräsmattan, eftersom det fanns lite kirskål även där [5, 6]. Trots den långa milda hösten hann jag inte allt, utan två mindre delar av sträckan fick åtgärdas senare. Mitt lilla hallonland fick jag gräva upp helt för att få bort alla rötter – där nådde de djupt i den fina myllan.

Men i höstas hade det gått tre år sedan jag började med täckningen. Jag tog bort markduken på ca 2 kvadratmeter. Inte en rot syntes till! Till våren ska duken bort helt, och jag ska plantera perenner mellan rosorna. Säkert finns en massa frön i jorden, så jag räknar med att få rensa bort nya kersplantor. Lätt som en plätt jämfört med att bli av med den stora massan!

1. Kirskålens fröställningar vajade överallt vid inflyttningen
2. Den upphöjda rabatten med magnolia, några buskar och låga perenner
3. Rabatten invid husets södervägg efter renovering
4. En del av det 40 m långa planket med sin kirskålsinfesterade rabatt.
5.Rabatten under arbetet. Rosor och andra buskar planterade, marken täckt av två lager markduk.
6. Den färdiga rabatten året efter renoveringen.

Bonus: Kirskålssoppa

1,5 liter späda kirskålsblad
1 liter vatten
2 kyckling- eller grönsaksbuljongtärningar
2 msk mjöl
1 dl grädde
salt och peppar
Förväll bladen i lite av vattnet några minuter.
Ta upp dem och hacka (spara kokvattnet) eller kör med stavmixer.
Koka 10 min till med allt vatten och buljongtärningarna.
Rör ut mjölet i lite av grädden och vispa ner.
Låt koka ett par minuter till och tillsätt resten av grädden. Koka upp och smaka av med salt och peppar.

Njut.

Kan växter vara olagliga?

By | Artiklar

Flera gånger per år kommer växter eller växtprodukter från tullen på Arlanda till Botaniska trädgården för artbestämning. Det rör sig framförallt om okidéer och kaktusar som saknar införseltillstånd. Dessa växtgrupper är  nämligen listade i CITES-förordningen och får inte handlas med över nationsgränser utan medföljande CITES-dokumentation, d.v.s både utförseltillstånd och och införseltillstånd. Det finns en del kommersiella orkidéhybrider som är  undantagna från CITES, men de måste importeras i bestämbart skick, d.v.s i del flesta fall blommande.

CITES har funnits sedan 1973. Konventionen var framför allt en reaktion på den ödeläggande handeln med utrotningshotade djur, men utvidgades snart även till växter. Sällsynta orkidéer betalas med stora pengar av samlare, något som har lett till hänsynslös insamling och skövling av de naturliga bestånden. Vi trädgårdsamatörer kan bidra till ett mer uthålligt nyttjande av vår sköra biologiska mångfald genom att vägra vara en del av marknaden för vildsamlade rara växter.

Vi vädjar till Trädgårdsamatörens läsare att avstå från lockande erbjudanden om sällsynta orkidéer i kinesiska och andra postorderkataloger på nätet. De är för det mesta samlade i det vilda, även om de påstås vara odlade. Visst finns det arter av till exempel Cypripedium som fortfarande är vanliga, men i de fall insamlarna gör skillnad på rara och vanliga arter, så är det de rara man föredrar.

Tullen blir allt duktigare på att stoppa olaglig import av CITES-arter och produkter. Påträffande av CITES-listade växter utan giltiga tillstånd leder undantagslöst till beslag och i många fall till åtal. Det hjälper inte att skylla på okunnighet.

Vill du veta vilka växter som finns upptagna på CITES-listan (eller EUs modifierade lista), så har du dem här: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX%3A32014R1320&qid=1419847540649&from=SV

På Jordbruksverkets hemsida http://www.jordbruksverket.se kan du få ytterligare vägledning till laglig växtimport. Man kan även söka efter växter på http://www.speciesplus.net

CITES är uppdelad i tre bilagor. Vilda växter på bilaga A(I) får man i princip inte handla med. Odlade växter på lista A(I) och växter på lista B(II) och C(III) kräver tillstånd.

I EU inhemska växter som är fridlysta eller kräver särskild hänsyn behandlas i artskyddsförodningen. Arter markerade med N eller n i bilagan får inte samlas, importeras eller transporteras. Mer information kring fridlysning och artskydd finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Det finns naturligtvis fler aspekter på införsel av växter och växtprodukter till Sverige t. ex spridning av växtskadegörare. Ofta krävs sundhetscertifikat. En del växer får inte importeras allas om de kommer från vissa delar av världen, till exempel många barrträd, potatis, frukt, bär och gräs. Du hittar dem här http://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cdd30c/139938…Översikt+importförbud_2014-05-06.pdf.

Inte heller växter, som är alltför benägna att spränga trädgårdens bojor och ge sig av ut i naturen, får odlas. En del av dessa – såsom jättebjörnlokan – är t.o.m farliga för människan. Om du känner dig frestad att samla eller köpa djudelar eller växter utomlands, tänk efter om det verkligen är värt att riskera att hamna i indiskt fängelse för en exotisk Nyishi-hatt prydd av en näshornsfågels näbb. Det är faktiskt så att det är olagligt att föra ut även vanliga arter ur de flesta länder utanför EU. Här är det en annan konvention (CBD), konventionen om biologisk mångfald) som tar vid – men det blir ett för stort kapitel för den här blänkaren.

Tack till Andrea Ljung (Jordbruksverket) och Svante Hull (tullen, Arlanda) för värdefulla synpunkter.

Lägesrapport fröfördelningen

By | Nyheter

Första och andra fördelningen av fröer är gjord och plockningen av beställningar är i full gång. Antalet beställningar har ökat sen förra året med ungefär 20% varför arbetet har tagit längre tid än tidigare år. Det betyder också att möjligheten att få sina önskemål tillgodosedda har minskat något. De som angivit 25 extra sorter i sin beställning har oftast fått sina 20 portioner, men tyvärr inte alla. De som angivit automatisk påfyllning ska ha fått 20 portioner. De som inte fått sin tilldelning av 20 portioner får resten utan ytterligare kostnad om de gör en efterbeställning.

Ungefär 1/3 av fröförsändelserna går till posten idag tisdag 23 januari. Alla donatorer är inkluderade i dagens sändning. Ca 60% av sorterna på frölistan är nu slut och på restlistan finns ca 40% av sorterna kvar, men många med få portioner. Restlistan kommer att publiceras på hemsidan om ett par dagar, då tillsammans med en Extralista med ca 50 sorter bestående av sent mognade och inkomna frön.

Gör efterbeställning först när restlista och extralista publicerats annars kommer det att bli många beställningar gällande fröer som redan är slut. Första fördelning av efterbeställningar görs några dagar in i februari.

Publicering av extralista och restlista kommer att annonseras på hemsidan och i sociala medier.

Restlista och extralista

By | Nyheter

Nu är första och andra fördelningen av fröer gjord och det går bra att göra en efterbeställning. Restlistan innehåller både sorter med ett fåtal portioner kvar och sorter med många portioner kvar. I slutet av listan finns sorter som kom in sent till fröförmedlingen och inte han komma med på den första frölistan. Det är de sorter som har ett högre nummer än 2000 och som inte är sorterade i bokstavsordning.

Viktigt att bara göra nya beställningar utifrån denna nya ”Rest- och extralista” eftersom alla andra fröer redan är slut.

Vid efterbeställning görs ingen skillnad mellan donatorer och icke-donatorer. Efterbeställningarna ska göras före 1 mars. Efterbeställningar debiteras i efterhand med 5 SEK/portion dock minst 40 kr/tillfälle. Betalning görs senast 1 april.

Vid efterbeställning får du högst skriva 150 önskemål. Du kan få som mest 100 sorter, men kan också begränsa dig till ett mindre antal, genom att ange hur många sorter du högst vill ha.

Om man inte fått full tilldelning i första fördelningen kompenseras man i motsvarande mån vid efterbeställning, då gäller inte heller någon 40 kr:s gräns.

Restlistan 2017 hittar du här http://www.tradgardsamatorerna.nu/sites/default/files/user-2514/restlistai.pdf

Riksmöte 15-17 juni 2018

By | Nyheter

Trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar

By | Nyheter

Välkommen att besöka oss i vår monter på Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan 22-25 mars!

Under mässan välkomnar vi dig som har frågor om trädgård, frösådd och odling, främst av perenner, buskar och träd. Vi kommer att sälja frön och växter från medlemmarnas egna trädgårdar och till försäljning finns också föreningens alldeles egna bok – Trädgårdsliv – en bok som utsågs till årets trädgårdsbok 2009. Vi anordnar också ett lotteri och en växtnamnstävling. Vi finns i monter C26:60.

Medlemmar STA har rabatterat inträde till mässan. Rabattkupong och rabattkod på sid 16 i TA nr 1-2018.

AKTIVITETER I MONTERN
FOR:s barnslinga – Alla barn är välkomna till vår monter för att rita sin favoritblomma som en del av FOR:s Barnslinga. Barnslingan består av ett antal aktiviteter utmärkta på en skattkarta som hämtas i FOR:s informationsdisk. För varje aktivitet som genomförs erhålls en stämpel på kartan. När minst tio aktiviteter är genomförda får barnet en present i FORs monter. När: Alla mässadagarna.

Torsdag 22/3
11.00 Från frö till planta, Agneta Eriksson
12.00 Fröer och frösådd, Agneta Eriksson, Monika Fryklund
13.00 Att odla i tråg, Gun Skybrand
14.00 Omskolning av frösådder, Agneta Eriksson, Monika Fryklund
15.00 Fröer och frösådd, Agneta Eriksson, Monika Fryklund

Fredag 23/3 
11.00 Woodlandväxter i kallt klimat, Ulf Sill
12.00 Fröer och frösådd, Agneta Eriksson, Monika Fryklund
13.00 Gjuta i betong med tyg, Monika och Peter Knutsson
14.00 Omskolning av frösådder, Agneta Eriksson
15.00 Den goda jorden, Tony Johansson

Lördag 24/3
11.00 Woodlandväxter i kallt klimat, Ulf Sill
12.00 Fröer och frösådd, Agneta Eriksson, Ing-Britt Andersson
13.00 Woodlandväxter i kallt klimat, Ulf Sill
14.00 Omskolning av frösådder
15.00 Att odla i sand, Lennart Nelson

Söndag 25/3 
11.00 Att anlägga en liten trädgård, Lennart Henstam
12.00 Fröer och frösådd, Ingrid Rydberg
13.00 Att odla i sand, Lennart Nelson
14.00 Omskolning av frösådder, Ingrid Rydberg
15.00 Att odla i sand, Lennart Nelson Programmet och tiderna kan fortsatt komma att ändras.

DU SOM ÄR MEDLEM 
Alla medlemmar som kommer och hälsar på oss i vår monter får fem valfria fröpåsar. Vi får väl reservera oss för att lagret räcker…

ERBJUDANDE FÖR NYA MEDLEMMAR
Du som blir medlem direkt vid besök i vår monter på mässan får fyra valfria nummer av TrädgårdsAmatören.

ÖPPNA FÖREDRAG PÅ SCEN BOTANISERA (C-HALLEN) 
Fredag 23/3 kl 13.00 Om jord. Tony Johansson från Sällskapet Trädgårdsamatörerna berättar om jord.

Lördag 24/3 kl 10.00 Våren i lunden. Owe Jaktlund från Sällskapet Trädgårdsamatörerna berättar.

Söndag 25/3 kl 13.00 Våren i lunden. Owe Jaktlund från Sällskapet Trädgårdsamatörerna berättar.

STA:s (och de andra fritidsodlarföreningarnas) uppdrag på mässan – förutom att informera om vår förening – är att finnas till som erfarna rådgivare för mässans besökare. Som medlem i Trädgårdsamatörerna betalar du endast 100 kr för inträdet till mässan. Du hittar rabattkoden som du ska ange vid köp av din entrébiljett i TA nr 1-2018. Rabattkoden fungerar både om du köper biljetten direkt på mässan eller om du gör det i förväg på mässans hemsida.

OM FOR OCH TRÄDGÅRDSMÄSSAN NORDISKA TRÄDGÅRDAR
FOR (Fritidsodlarnas riksorganisation) är fritidsodlingens gemensamma organ sedan år 1989 och medarrangör av trädgårdsmässor sedan år 1992. FOR samordnar föreningarnas mässaktiviteter och stödjer deras informationsverksamhet. I FOR ingår nu nästan alla rikstäckande ideella föreningar för fritidsodlare, däribland Sällskapet trädgårdsamatörerna. FOR samverkar med Stockholms¬mässan AB om Nordens största trädgårdsmässa Nordiska trädgårdar. I FOR:s avdelning på mässan visar organisationerna och sällskapen inom fritidsodlingen upp sin verksamhet och delar med sig av sina djupa kunskaper.

Mer om mässan hittar du på Stockholmsmässans hemsida http://www.nordiskatradgardar.se/

Surjordspartiet och dess växter, del 1

By | Artiklar

Surjordsbäddar, dvs. odlingspartier med torvbaserad jord och ett lågt pH (4,5–6) har varit populära under rätt lång tid. Även om odlingsmetoden ursprungligen var avsedd för i första hand ljungväxter och andra växter som anpassat sig för att växa i den näringsfattiga torven har det visat sig att nästan alla växter trivs här.
Jag har sett rekommendationer från rododendronodlare i Danmark att det enda tänkbara mediet för att lyckas med rododendron är ren torv utan några som helst inblandningar. Men det fungerar ganska dåligt i kallare klimat eftersom frusen torv tinar väldigt långsamt. Efter en kall vinter kan det kännas som en mindre evighet innan den frusna torven har tinat. Skiner sedan vårsolen på de städsegröna växterna är risken för torkskador stor så länge rötterna är frusna.

Ett botemedel är att blanda grus i torven och ju kallare klimat man odlar i, desto mer grus behövs det. I zon 6 rekommenderas det t.ex. att odla rododendron i rent grus. Egentligen växer en hel del rododendron i naturen tillsammans med växter som vi utan att tveka placerar direkt i stenpartiet utan att reflektera över att förstås även rododendronen borde fungera där. Peter Korn har t.ex. mer och mer övergått till att odla surjordväxterna i rent grus.

Allmänt bör man använda så grovfibrig torv som möjligt och helst en ljus och alltså så lite nedbruten som möjligt. Att få tag på bra torv och torvblock kan vara knepigt, kontakta din kretsstyrelse, någon erfaren odlare i närheten, eller fråga på vårt forum för att få råd om lokala inköpskällor. När det gäller sand eller grus ska det vara en ganska grov kvalitet (inte sandlådesand) eller fint stenkross (t.ex. 2–5 mm).
Det är svårt att ge några detaljerade råd om jordblandningar eftersom förutsättningarna varierar så mycket. Om man vill koncentrera sig på rododendron och andra ljungväxter kan man sikta på 50–70 % ogödslad torv och resten fördelat på bark, barkmull, skogsavfall (barr, grenbitar, kottar m.m.), kompost (helst på ek- eller boklöv) och grus. Allt förstås beroende på vad man har tillgängligt och kan få tag på. Jag är inte någon utpräglad rododendronodlare och föredrar att ha en lite mer näringsrik jordblandning. Med det menar jag ungefär lika delar torv, brunnen torvbaserad hästgödsel (eller gammal kompost) och grus.

Mer torv ju längre söderut man bor och om man i första hand odlar de extremare torvväxterna. Mer hästgödsel för näringskrävande växter och mer grus för kallare klimat. Helt utan grus tycker jag inte att man ska vara, för det är en klar fördel både för dräneringen och för att jorden ska tina så snabbt som möjligt när våren närmar sig.

Att förklara hur man bygger själva partiet skulle bara det bli en stor artikel och är förstås väldigt beroende på de naturliga förutsättningarna. Jag ska försöka begränsa mig till några riktlinjer.
Det viktiga är att utgå från trädgårdens naturliga förutsättningar. Råkar man ha trädgården i blåbärsskog kan det gå bra att plantera rakt upp och ner i befintlig jord. Har man däremot en kompakt lerjord är nog det enda alternativet att göra upphöjda bäddar ovanpå lerjorden.

Ett bra riktvärde på ett önskat jorddjup är 30–40 cm. Vill man ha större höjdskillnader än så bygger man lämpligen upp dem med sand/grus och placerar ut trampstenar på sandbädden, helst inte löst ovanpå odlingsjorden. Eftersom det är bra att ha så porös jordblandning som möjligt bör man undvika att gå på planteringsytorna. Det gäller därför att placera gångar och trampstenar så att besökare inte tvekar om var de ska kliva, samtidigt som man själv ska komma åt att rensa och sköta planteringen utan att kliva på odlingsjorden.

Det finns inget krav på att partierna ska ha någon kant, men ofta är det praktiskt att ha det. Det vanligaste är att använda torvblock och/eller sten och trädstammar. Allt efter eget tycke och smak. Att enbart använda torvblock är enkelt, men kan ge lite enformigt resultat. Blanda gärna med sten, vilket förstås kräver mer av dig som konstruktör, men kan ge fantastiskt fint resultat. Jag rekommenderar flitiga trädgårdsbesök för att få idéer och komma underfund om hur man själv vill ha det.

Själv har jag en lätt sandjord som skulle vara perfekt för att bara blanda i lite torv och sedan plantera. Tyvärr har jag ett mycket litet jorddjup och stora träd, vilket betyder en nästan kompakt rotmatta bara några centimeter under markytan. Jag har därför så gott som uteslutande satsat på upphöjda bäddar. Beroende på mängderna rotogräs, vitsippor, liljekonvalj, kvickrot m.m. har jag olika lösningar. Det mest radikala är förstås våtbäddar, vilket jag beskrivit i TA 3:2011. På andra ställen har jag markduk under partiet och där jag inte haft problem med rotogräs eller planterat större buskar eller träd har jag anlagt partiet direkt ovanpå befintlig jord. Där jag har lösningar utan någon sorts duk under hoppas jag att mina växter ska hinna etablera sig innan trädrötterna invaderar området. Hittills har det fungerat bra, men framtiden får visa hur det går i det långa loppet.

Bild [2] visar några partier under uppbyggnad i min trädgård. På bild [3] ser vi Gerben Tjeerdsma såga till torvblock i Göteborgs botaniska trädgård. Det är viktigt att blocken fogas ihop tätt eftersom de torkar ut onödigt fort om det kan blåsa genom glipor mellan blocken. På den här bilden syns det också att han placerar blocken på en bädd av sand och att de får luta en aning in mot partiet. Det bästa sättet att få en tät och bra torvmur är att bygga den med torra block som sedan får ligga över vintersäsongen. De brukar då framåt våren ha svällt en aning medan de sugit åt sig vatten och tätat eventuella springor. Vill man ha högre murar går det bra att trava blocken på varandra. Upp till tre varv (ca 75 cm) brukar inte vara något problem, se bild [4] där det också syns att kanterna på blocken rundats av för att få ett trevligare utseende. Det går att göra murar som är upp till 6 varv höga, men då lever man lite farligt och bör öka på lutningen och fästa ihop blocken genom att sticka bambukäppar lite kors och tvärs genom blocken. Det kan man förresten behöva även vid lägre murar. Använd en gammal såg eller mineralullskniv för att forma blocken.

Alternativet är att använda genomfuktade block – vilket förstås är ett måste om man vill plantera i dem redan under byggnadsfasen. Det behövs inte så mycket skötsel, men låt inte torvblocken torka ut helt inan du börjar vattna.

Växter för surjordspartiet

Ericaceae

Ljungväxterna är nog de första man tänker på när det gäller växter för surjordspartiet och familjen är så stor att man gott kan anlägga ett omväxlande parti utan att blanda in någon annan familj. Av ca 125 släkten, med bortåt 4 000 arter, har jag plockat ut drygt 20 släkten som jag haft närmare kontakt med.
Av dessa tänkte jag direkt rensa bort några. Först Rhododendron [7], som i och för sig är självklara i torvpartiet men släktet är så stort att det bör få en egen artikel. Hoppas bara att någon kunnig odlare är villig att skriva den. Sedan ljungsläktena Calluna, Erica och Daboecia som också bör få egna artiklar.