Workshop med Upplandskretsen
Föröka dina växter med sommarsticklingar!
Agneta Bergström
text och foto
Förra sommaren ordnade Upplandskretsen en workshop på temat sommarsticklingar. Margaretha Eidenert, som ansvarar för förökning av Botaniska trädgårdens vedartade växter, var en av värdarna. Här delar hon med sig av knep och erfarenheter.
Att bli mer självförsörjande på växter är något många trädgårdsamatörer önskar. Det inspirerade Upplandskretsen till att ordna en workshop om sommarsticklingar.
Det var en varm kväll i slutet av juni när ett femtontal trädgårdsamatörer träffades i Uppsala botaniska trädgård för att prova på hantverket. Värdar var Margaretha Eidenert och Petra Holmgren Reichler, båda trädgårdsmästare vid Uppsala linneanska trädgårdar, och Maryla Wallin, sekreterare i kretsen.
Margaretha gick igenom det teoretiska innan det var fritt fram att göra sina egna sticklingar. De flesta hade med sig gott om material från sina trädgårdar som det var fritt att plocka från, så det uppstod en ivrig julaftonsstämning värmeböljan till trots.
Margaretha har jobbat med förökning av vedartat material i Botaniska trädgården i tio år. Förra året blev det oväntat stort fokus på sommarsticklingar när byggarbeten gjorde det nödvändigt att flytta ett stort antal värdefulla växter. Många hade samlats in av Uppsalabotanikern Harry Smith (1889–1971) i bergsområden i sydvästra Kina.
– Eftersom man aldrig vet hur bra det går att flytta växter ville vi försäkra oss om materialet genom att ta sticklingar – och eftersom vi fick reda på planerna så sent hann vi inte med att ta vintersticklingar som ofta kan vara enklare att lyckas med, berättar Margaretha.
Som trädgårdsamatör tycker hon att det finns andra fördelar med att ta sommarsticklingar.
– Det är ju då man har tid och lust att vara ute och göra saker i trädgården. Det gäller bara att man har möjlighet att hålla sticklingarna fuktiga hela sommaren, säger Margaretha.
Nästa kritiska punkt är övervintringen. Själv konstaterar hon att det ser bra ut både i Botaniskas kallväxthus och hemma i det ouppvärmda rum där hon övervintrar sina privata sommarsticklingar. Nöjdast är hon med att det ser ut som att hon äntligen och efter flera försök lyckats få rötter på en stickling från en jättestor silverbuske.
– Det var oväntat svårt men normalt förökas de med frö i plantskolorna, säger hon.
Trädgårdsmästaren Margaretha Eidenert berättar om sommarsticklingar.
Att skriva etiketter på en gång är a och o. Det går snabbt att glömma.
Alla deltagare tog med sig växmaterial till den gemensamma potten. Sedan var det bara att välja.
Robert Englund provar att sätta sticklingar enligt konstens alla regler.
Tips för sommarsticklingar
Förbered. Om du vet att du ska ta sticklingar från en buske kan du förbereda genom stimulera tillväxten med gödsling och beskärning. Det ger längre och vitalare årsskott som är lättare att lyckas med. Detta kan vara särskilt viktigt om man ska ta sticklingar från en gammal buske med sämre tillväxt. Gödslingen kan ske säsongen innan eller på våren när tillväxten tar fart. Beskärningen kan göras på hösten eller vårvintern beroende på vilken växt det handlar om.
En lagom stor stickling av Hydrangea arborescens ’Annabelle’ vidjehortensia.
Lämplig tid. Många buskar kan förökas med sticklingar under sommaren när de nya årsskotten börjar förveda sig och fram till den tidiga hösten. Oftast är det bäst i början av perioden men vilken tid som är optimal är olika för olika växter. Det kan vara värt att prova sig fram om det är knepigt att lyckas med en viss växt.
Ta sticklingar. Ta sticklingar av årsskotten. Helst på morgonen när växterna är saftspända. Lagom längd på sticklingarna beror på hur långt det är mellan noderna där bladen sitter. En stickling bör ha ungefär 5–6 bladfästen. För växter med ganska tätt mellan bladen blir sticklingarna kanske bara 15–20 cm men för växter med längre avstånd mellan bladen kan de bli 20–30 cm långa.
Med eller utan klack. Vissa växter rotar sig bättre om man får med en klack, det vill säga en liten bit av barken från huvudstammen. Det gäller till exempel barrväxter.
Ytan på sticklingskrukorna täcks med kross. Det hjälper till med att hålla ogräs borta och fukten kvar.
Sticka i kruka. Klipp av sticklingen precis under ett bladpar och ta av bladen från den nedre delen av sticklingen som ska hamna under jord. Vid bladfästena finns också knoppanlag där rötterna utvecklas och där det produceras hormoner. Ungefär 2/3 av sticklingen ska hamna under jord. Förbered hålet med en penna eller liknande. Det nedersta bladet eller bladparet ska ha ordentlig kontakt med jordytan. Sticklingarna kan sättas ganska tätt men de ska inte röra vid varandra. Om bladen är stora kan de klippas av till hälften för att minska avdunstningen. Avsluta med att låta krukorna med sticklingar dra vatten så att jorden blir ordentligt genomfuktad.
Substrat. Bör vara fuktigt och luftigt. Som vanligt finns flera sätt som fungerar. På jobbet använder Margaretha en blandning av en del såjord, en del naturgrus, 0–8 mm, och en del stenkross. Stenkross används också för att täcka ytan i krukan. Det stabiliserar, håller kvar fukten och hindrar ogräs. Men, man kan utgå från vad man har.
Begynnande rötter på Elaeagnus angustifolia. Foto Margareta Eidnert
Rotningshormon. Olika växter rotar sig olika lätt och särskilt svårrotade växter kan behöva extra stimulans. Rotbildning stimuleras av växhormonet auxin. En del växter, som Salix, innehåller mycket rotningshormon. Du kan gynna rotbildningen för svårrotade växter genom att ställa dem i Salix-vatten innan de sticks.
Salix-vatten. Det finns många olika recept, här är ett: Ta ett årsskott av sälg, pil eller vide. Ta bort bladen, klipp i centimeterstora bitar, lägg i vatten och låt stå i ett dygn. Låt sticklingarna dra i vattnet 1–2 timmar innan du sätter dem i jord.
Deutzia i Margaretha Eidenerts ouppvärmda rum i mars. Foto Margareta Eidnert
Övervintring. Sticklingarna rotar sig under hösten men är inte redo att planteras ut. De behöver tillbringa vintern på en lagom sval plats. På jobbet förvarar Margaretha sticklingarna i ett växthus där temperaturen är 3–7 grader under vintern. Hemma har hon haft sina sticklingar i ett kallväxthus tills det blivit minusgrader och sedan i ett ouppvärmt rum där temperaturen legat hållit 5–15 grader. Så snart vädret tillåter avhärdar hon sticklingarna och ställer ut dem i växthuset. På jobbet har sticklingarna invintrat och tappat bladen medan de behållit dem hemma.
Sticklingar av kaprifol tagna 10 maj har redan hunnit rota sig ordentligt i slutet av juni.
Sticklingarna ska ha börjat förvedas. Om toppen är helt mjuk klipps den av.
Deutzia x hybrida ’Strawberry Fields’ var en av många buskar som det fanns möjlighet att ta sticklingar av.
Föröka rosor i sand med Nils Åkerstedts metod
Rosor kan förökas med sommarsticklingar under april–augusti. Så här gjorde trädgårdsmästaren Nils Åkerstedt, som var känd för sin metod att odla i sand och gräsklipp.
1. Sticklingen ska ha 3 bladfästen. Finns en blomma klipps den bort nära det översta bladet. Behåll de två översta bladen. Ta bort det tredje bladet uppifrån, försiktigt så att stjälken inte skadas. Skär av stjälken några millimeter under bladfästet.
2. Sätt sticklingarna i en kruka, 10–12 cm i diameter, fylld med 2–3 cm jord i botten och resten sand.
3. Trä en plastpåse över sticklingarna. Gör några små hål på påsen. Låt krukan stå och suga vatten tills sanden blivit våt på ytan. Upprepa med 4–5 dygns mellanrum.
4. Låt sticklingarna stå i rumstemperatur, men inte i sol, de första två veckorna.
I listan med webblänkar hittar du mer om Nils Åkerstedts metod och annan bra information om sommarsticklingar.
Vedartade växter lämpliga att föröka med sommarsticklingar
Växterna i tabellen är exempel på sådana som är lämpliga att föröka med sticklingar på sommaren. Många av dem kan även förökas med vintersticklingar. Det finns ett flertal andra växter som också går att ta sommarsticklingar av, inte minst olika bärbuskar som Ribes vinbärssläktet.
| Växt | Svenskt namn | Kommentar |
|---|---|---|
| Abelia | abeliasläktet | Halvförvedade är bäst. |
| Actinidia | aktinidiasläktet | Halvförvedade går, men mjuka i juni anses bäst. |
| Akebia | akebiasläktet | Både mjuka i juni och halvförvedade senare går bra. |
| Amelanchier | häggmispelsläktet | Halvförvedade är bäst. |
| Berberis | berberissläktet | Lövfällande: halvförvedade. Vintergröna: nästan förvedade under sen höst. |
| Buddleja davidii | syrenbuddleja | Halvförvedade är bäst. |
| Buxus | buxbomssläktet | Halvförvedade anses bäst, men både mjuka och förvedade går bra. |
| Calluna vulgaris | ljung | Halvförvedade, skott utan blomanlag, 2–3 cm långa. |
| Chaenomeles | rosenkvittensläktet | Halvförvedade, eller avläggare på hösten. |
| Cornus | kornellsläktet | Halvförvedade, förvedade, eller avläggare. |
| Cotoneaster | oxbärssläktet | Städsegröna och storvuxna: halvförvedade. Övriga lövfällande: mjuka. |
| Cupressus | cypress-släktet | Halvförvedade från unga individer, i toppen av växten, gärna med klack. |
| Cytisus | kvastginstsläktet | Halvförvedade. |
| Daphne | tibastsläktet | Halvförvedade med klack. |
| Deutzia | deutziasläktet | Mjuka, halvförvedade och förvedade går bra. |
| Elaeagnus | silverbusksläktet | Halvförvedade. |
| Exochorda | pärlbusksläktet | Mjuka med undervärme eller förvedade. |
| Forsythia | forsythiasläktet | Mjuka, halvförvedade, förvedade. |
| Genista tinctoria | färgginst | Halvförvedade. |
| Hydrangea | hortensiasläktet | Mjuka, halvförvedade, förvedade. |
| Ilex | järnekssläktet | Halvförvedade, gärna med klack. |
| Juniperus | ensläktet | Förvedade i september, från skott i toppen, gärna med klack. |
| Lavandula | lavendelsläktet | Halvförvedade, gärna med klack. |
| Ligustrum | ligustersläktet | Halvförvedade sensommar, förvedade eller städsegröna på våren. |
| Mahonia | mahoniasläktet | Halvförvedade. |
| Morus | mullbärssläktet | Halvförvedade, förvedade. |
| Paeonia | pionsläktet | Halvförvedade. |
| Perovskia | perovskiasläktet | Halvförvedade. |
| Salvia rosmarinus | rosmarin | Halvförvedade. |
| Schizophragma | skenhortensiasläktet | Mjuka, halvförvedade. |
| Skimmia | vinterbärssläktet | Mjuka, halvförvedade, förvedade. |
| Taxus | idegranssläktet | Halvförvedade under sensommar, uppåtriktade skott från toppen, gärna med klack. |
| Teucrium | gamandersläktet | Mjuka, halvförvedade. |
| Thuja | tujasläktet | Halvförvedade, förvedade, från skott i toppen, gärna med klack. |
| Viburnum | olvonsläktet | Lövfällande: mjuka vår. Städsegröna: halvförvedade. Höstblommande, lövfällande: förvedade. |
| Weigela | prakttrysläktet | mjuka, halvförvedade, förvedade |