Ingemar Björk, som vänligt och generöst lät oss ta del av hans kunskaper och erfarenheter avled tyvärr förra året. Därför kommer denna skrift inte att uppdateras fortsättningsvis.
2018-11-12 Madeleine Almér, ordf

Optimal frösådd, resultat och tips
nionde utgåvan

Av Ingemar Björk

Liksom tidigare sker en kontinuerligt översyn av Optimal frösådd med syftet att lägga in nya resultat och kanske även omvärdera tidigare resultat. Ett exempel på det senare är Polemonium viscosum. År 1993 fick jag informationen, att arten är varmgroende, vilket även konfirmerades genom egna frösådder. Jag har sått denna och närbesläktade arter vid flera tillfällen under de senaste femton åren, men ingen av arterna visade sig vara varmgroende. Ej heller har jag lyckats att få dem att gro med någon av de såmetoder, som jag tidigare tillämpat. Detta har fått mig att se över mina tidigare icke redovisade resultat av Polemonium viscosum och dess nära släktingar. Denna grupp av växter kännetecknas av, att de växer på en höjd av 3500-4200 m. De klimatiska betingelserna avviker där åtskilligt från de som råder för de växter, som Optimal frösådd huvudsakligen omfattar. Mina funderingar kring detta har utmynnat i att ”VAL AV SÅMETOD” kompletterats med det nya avsnittet SÅDD AV HÖGALPINER. Jag har ännu inte hunnit testa mitt förslag till ny såmetod men kommer att göra detta under våren.  

Under 2008 genomförde jag femtioen sådder av Penstemon. Elva av dessa  grodde inte alls. Detta kan inte hänföras till någon ny och oprövad såmetod, eftersom min standardmetod vid sådd av ”kallgroende” frön de senaste sju åren varit (PVH börj jan) dvs tidig sådd i papper i kallväxthus. Den rimligaste förklaringen till det dåliga resultatet är, att vintern 2008 i Stockholmsområdet var extremt mild med en i stort sett konstant temperatur runt + 5 grader. Vintern varade bara en vecka med en lägsta temperatur på cirka – 10 grader. Detta har fått mig att inse, att ingen vinter är den andra lik. I det överarbetade Penstemonavsnittet har jag därför försett varje redovisad sådd med uppgift om, vilket år sådden ägde rum. Mina Penstemonfrön anskaffar jag normalt från APS (American Penstemon Society). Jag utnyttjar varje erhållet fröparti för upprepade sådder under en följd av år. I det överarbetade avsnittet har jag nu lagt in samtliga sådder av varje fröparti. Detta visar på ett förhoppningsvis övertygande sätt, att Penstemonfrön bibehåller sin grobarhet länge. Av de ”kallgroende” arterna finns nu 90 arter och varieteter omfattande drygt 200 sådder redovisade. 

Under 2008 genomförde jag ett stort antal sådder av Kaktéer främst Coryphantha (synonym Escobaria) och Echinocereus. Jag har denna gång tagit med huvudparten av sådderna för att visa, hur enkelt det är att så kaktéer inomhus utan att använda Gibberilin, vilket rekommenderas i annan frösåddslitteratur. Det enda undantaget är fortfarande Opuntia, men å andra sidan behöver man bara lyckas få något eller några frön att gro. När man väl har fått fram en eller flera moderplantor, så är sticklingsförökning en mycket snabbare metod att utöka sitt kaktusinnehav.

Den i förrförra utgåvan påbörjade omarbetningen av databasen har nu i stort sett genomförts fullt ut. Databasen börjar nu därmed närma sig sin slutgiltiga utformning. 

Med början i denna utgåva kommer jag för varje redovisad sådd att ange årtal när sådden ägde rum, vem (förening, firma, trädgård etc) som donerade fröerna och om det rörde sig om trädgårdsfröer eller vildinsamlade sådana. Denna uppdatering har genomförts för släktena Adenophora, Allium, Aquilegia, Arenaria, Calylophus, Claytonia, Coryphantha, Cryptantha, Dracocephalum, Echinocereus, Edraianthus, Eriogonum, Erysimum, Hymenoxis, Ipomopsis, Lesquerella, Lewisia, Moltkia, Penstemon, Physaria, Polemonium, Primula, Teucrium och Thlaspi. Den viktigaste anledningen till uppdateringen är min egen bekvämlighet. Målsättningen är nämligen att vid planeringen av egna framtida frösådder endast behöva arbeta med två datorfiler nämligen förteckningen över de fröer som skall sås och Optimal frösådd. Den senare måste då omfatta alla tidigare relevanta frösådder och tillräckligt med information om varje frösådd. Min förhoppning är att denna komplettering  av Optimal frösådd kommer att uppfattas positivt av övriga avnämare även om databasen i och med detta blir mer omfattande. 

Huddinge 2009-02-20

Ingemar Björk

Ingemar.bjork@comhem.se

Denna sida är under uppbyggnad, för den kompletta listan, vänligen ladda ned artikeln i word-format.

HISTORIK

1983 Dokumentation av egna frösådder påbörjades 

1994 Sådderna dokumenterades med hjälp av en persondator (PC)

1999 Sådderna sammanfattade i en databas – Optimal Frösådd

2000 Databasen omarbetades till – Resultat och Tips

2007 Resultat och Tips omarbetad med tilläggen ”Val av såmetod” och 

”Såråd”

2008 Slutredigerad version av Resultat och Tips

2009 Behov av ny såmotod för högalpiner framkommit

FÖRORD

Redovisade resultat har nästan uteslutande erhållits med fröer beställda från frölistor, som distribuerats av amatörodlarföreningar och kommersiella fröfirmor. I stor utsträckning har utnyttjats vildinsamlade fröer samt fröer, vars identitet kontrollerats av frödonatorerna. Trots detta kan jag ej garantera att samtliga arter varit korrekt namnsatta. Om någon skulle upptäcka felaktiga eller tveksamma såresultat, så är jag tacksam att få besked om detta via E-post. 

Fröerna har i allmänhet levererats under senvintern ibland redan vid årsskiftet. Detta innebär att några månader upp till ett halvår förflutit, sedan fröerna skördades. Endast undantagsvis redovisas såresultat med färskare frön.

I detta dokument har frönas ålder ej angetts, om de såtts inom några månader efter det att de erhållits. De har betraktats som ”färska”. Frönas ålder är angiven till 1 år om de såtts först 1 år senare. Till denna tid borde egentligen läggas tiden mellan insamling och leverans dvs ytterligare ca 0,5 år.

 

Huvudparten av frösådderna har utförts av författaren. I övrigt har såresultat erhållits av:

ERK Göran Eriksson

KEL Karl-Erik Lidberg

TS Tomas Svensson

JH Joakim Hammenstig

HLK Hannelotte Kindlund

GBW Gunne Bert Wedell

Dessa personer identifieras lätt genom hänvisningar av typen TS vilket skall tolkas som såresultat lämnade av Tomas Svensson. 

VAD MENAS MED OPTIMAL FRÖSÅDD

Min egen definition på begreppet ”Optimal Frösådd” är helt enkelt valet av en såmetod, som ger ett tillräckligt bra groningsresultat med minsta möjliga arbetsinsats. 

Alla sorters frön lämpar sig inte för sådd med en och samma metod. Detta innebär, att man bör inrikta sig på två eller flera metoder för att uppnå optimala resultat.

 

VAL AV SÅMETOD

1 SÅDD I PAPPER – KORT METODBESKRIVNING

Metoden innebär, att man sår fröna ovanpå ett väl fuktat våtstarkt papper. Denna typ av papper förekommer i olika former för hushållsändamål. Först noterar man med en fuktbeständig penna (t ex Pilot) såddens namn på papperets undersida (blivande utsida), varefter papperet viks i tre delar. Papperet läggs därefter på en tallrik och fuktas väl, man låter sedan överflödigt vatten rinna av viker därefter upp papperet och sår fröna på papperets mellersta fält. Papperets båda yttre fält viks in över frösådden, man viker därefter in de båda kortändarna, så att fröna inte kan rinna ut. Det färdiga paketet blir ca 7 x 15 cm.

Några trädgårdsamatörer har nämnt, att de sår sina varmgroende frön inuti fuktade kaffefilter.

Åtminstone upp till tio frösådder kan travas i en packe, vilken sedan läggs in i hushållspåse  av tunn past (ca 1 lit volym), som sedan tillslutes. Påsen får inte vara av fryskvalitet, eftersom dessa är för täta. 

Det fuktade våtstarka papperet har en begränsad livslängd, varför det vid långvariga frösådder kanske behöver bytas ut. Under det gångna året har jag utnyttjat Grumme Allduk. Den största fördelen är, att varje duk lätt kan delas i två dubbla såpapper. Reklamen anger, att pappret inte luddar, vilket i stort sett stämmer med mina erfarenheter. En nackdel är dess begränsade livslängd, varför det nog behöver bytas ut efter sex månader.

2 BEHANDLING MED GIBBERILIN GA-3

Förbehandling av fröna med Gibberilin GA-3 är en metodik, som endast är aktuell 

för ett relativt begränsat antal frösådder. Även om metoden i dessa fall ger mycket goda resultat, så kan den genomsnittlige amatören oftast klara sig med andra såmetoder. Av dessa skäl ges här ingen beskrivning av metoden. Intresserade hänvisas till Internet eller den beskrivning, som erhålles i samband med köp av GA-3.

4 VARMSÅDD

Varmsådd rekommenderas för alla varmgroende frön.   

Varmgroende frön gror ofta inom loppet av några dagar, när rätt groningstemperatur, vanligen 15 – 20 O C, föreligger. Vid sådd i kruka utomhus inträffar detta under senvåren eller försommaren. Vid sådd inomhus i uppvärmt utrymme råder rätt groningstemperatur under hela året. 

 

Sådd av varmgroende frön bör inte ske tidigare, än att man kan ge de grodda plantorna bästa möjliga chans att överleva. Detta innebär lämplig temperatur och tillräckligt starkt ljus (ev med konstljus). 

Det finns ytterligare en aspekt på valet av tidpunkt för sådd av varmgroende frön. Dessa behöver nämligen tillräckligt lång torktid för att häva den groningshämning, som finns inbyggd i färska frön. Har inte fröna torkat färdigt innan de sås, så dör fröna oavsett de sås kallt eller varmt. En tidig sådd av de frön, som man just erhållit, kan därför vara förödande. Följande två exempel visar detta:

Exempel 1. Phacelia sericea

  • 0 – 10% grobarhet vid sådd mitten av mars (nyss erhållna frön)
  • 70% grobarhet vid sådd mitten av oktober (nästan 1 år gamla frön)

Det första resultatet förklarar varför jag tidigare alltid fått uruselt utbyte vid tidiga utomhussådder av denna art.

Exempel 2. Draba sp ex Altai

  • 25% grobarhet vid sådd mitten av februari
  • 87% grobarhet vid sådd slutet mars (1,5 mån längre torktid)

Med anledning av ovan nämnda resultat är målsättningen att i fortsättningen ange såtidpunkten för ”färska frön” vid sådder i värme. 

 

Den erforderliga torkperioden är olika för olika arter/släkten och tyvärr oftast dåligt dokumenterad. Det är därför alltid säkrare att så varmgroende frön sent (april – maj) än tidigt (jan – mars). Tidigare filosofi att så alla erhållna frön tidigt i kruka ute har nog tyvärr spolierat många sådder.

Ett problem är naturligtvis att få fram information om vilka arter, som är varmgroende.

Detta är ett av syftena med denna databas. För sådd av varmgroende frön finns flera etablerade såmetoder.

4.1 I papper inomhus (P20)

Här inkluderas alla såutrymmen där normal rumstemperatur råder 

Metoden har i denna databas utnyttjats för att undersöka vilka arter, som kan sås varmt, när groningen startar och när den är avslutad samt för att få ett mått på frönas grobarhet. 

Metoden kan även utnyttjas för att producera fröplantor. Man bör dock inte okritiskt använda den till all varmsådd, metoden har nämligen både fördelar och nackdelar. Den viktigaste fördelen är nog att fröna hålls effektivt fuktade, och att de därför gror snabbare och effektivare än vid sådd i kruka. 

Metoden lämpar sig utmärkt vid sådd av stora frön och framför allt platta frön (t ex Yuccaarter). Den senare typen av frön torkar nämligen lätt ut vid sådd i kruka ute. Metoden är även lämpad för frön med hårda täta skal. Dessa behöver ofta håltagas eller slipas före sådd. Man kan lätt plocka ut de frön som inte grott, och upprepa behandlingen.

Frön, som är sådda i papper, ligger praktiskt taget i mörker. Metoden lämpar sig därför inte för frön, som behöver ljus för att gro. Däremot är metoden utmärkt för frön, där groningen blockeras av ljus (t ex vissa arter av Cyclamen).

Metoden lämpar sig dåligt för sådd av mycket små frön. Vid omskolning (plantering i kruka) av de grodda fröna behövs i dessa fall både förstoringsglas och pincett. Dessutom är de små fröplantorna mycket känsliga för uttorkning, innan de hunnit rota sig ordentligt. Jag brukar själv täcka omskolade frön med plastfolie under några dagar.

En annan nackdel med metoden är, att rötterna hos varmgrodda frön växer snabbt. Man måste därför se till att skola om grodda frön i tid. 

4.2 I minidrivhus inomhus (DH20)

Här inkluderas alla såutrymmen där normal rumstemperatur råder

Sedan några år tillbaka finns i marknaden små minidrivhus, som är försedda med vattenbehållare och kapillärmatta. Ovanpå mattan placerar man tillhörande plastkrukor, som man fyllt med jord, såjord eller annat såsubstrat. Ovanpå det hela lägger man ett sedan ett plastlock, vilket tillgodoser att en jämn fuktighet bibehålles hos frösådden. 

Drivhuset placeras inomhus i ett relativt ljust läge av rummet men aldrig i direkt sol. Själv använder jag minidrivhus i en sommarstuga, vilket innebär att sådden ibland måste lämnas utan tillsyn i en till två veckor. 

Den största fördelen med minidrivhuset är nog, att det kräver ett minimum av skötsel. När fröna grott, ser de själva till att rota sig i krukornas odlingssubstrat. Med hjälp av kapillärmattan hålls fuktigheten på en lagom nivå. Tenderar det att bli för fuktigt, är det bara att lyfta på locket en stund och vädra. 

En upptäckt, som jag gjorde ganska tidigt med minidrivhuset, var att flera Campanulaarter visade sig gro utmärkt i detta, vilket de ej gjort vid tidigare papperssådder inomhus. Anledningen var helt enkelt, att de behövde ljus för att gro.

En erfarenhet är, att det inte behövs särskilt mycket ljus för detta. 

4.3 I kruka vid rumstemperatur (K20)

Med kruka jämställs i detta sammanhang alla typer av sålådor, såbrätten mm. Det som karakteriserar metoden är, att fröna sås ovanpå det såsubstrat, som kärlet är fyllt med. Redovisade sådder har antingen utförts inomhus vid normal rumstemperatur eller i andra utrymmen, där undervärme vid behov sett till, att sådden har rätt temperatur.

Inomhus utsätts sådderna för en betydligt lägre ljusintensitet än vid sådd i kruka utomhus. För att säkerställa att ljusgroende fröer gror effektivt har därför Tomas Svenson, Göran Eriksson och Hannelotte Kindlund utnyttjat konstbelysning vid sina sådder. Dessa betecknas K20L. 

Tomas har även genomfört ett antal intressanta parallella sådder för att klarlägga om vissa arter är mörkergroende (K20M = täckta krukor) eller ljusgroende (K20L = ej täckta, belysta krukor). Hans metod K20M kan därmed jämställas med P20 där ju fröna också ligger i mörker.

Ett problem vid sådd i kruka inomhus är risken för uttorkning. För att minska denna risk har Tomas vid sina sådder haft krukorna inneslutna i en plastpåse. Hannelottes  lösning är en fuktighetshållande kapillärmatta under sålådorna. Dessutom sprejar hon fröerna regelbundet fram till groning. När huvudparten grott minskar hon dock på fuktigheten. 

4.4 I papper eller kruka inomhus vid förhöjd temperatur

I några fall, främst kaktéer, har det visat sig att sådd vid högre temperatur, vanligen 

30O C,  kan ge bättre resultat än vid normal inomhustemperatur. Sådderna har i dessa fall placerats ovanpå en värmeplatta, vars temperatur kan regleras.

Metoden har provats för såväl pappers- som kruksådder. Vid sådd i kruka rekommenderas att krukan täcks med en plastfolie för att upprätthålla hög fuktighet.

4.5 Jämförelse mellan sådd i papper och i kruka

Av stort värde är bland annat de sådder, som Göran Eriksson gjort i kruka inomhus.  Flera av de arter, som han sått med denna metod, har nämligen tidigare såtts i papper inomhus (P20). Detta ger flera möjligheter att jämföra groningstiden vid de två såmetoderna. Som exempel kan nämnas:

  • Meconopsis grandis gror efter 7-9 dagar med metod (P20) och 12-26 dagar med metod (K20)
  • Arisaema flavum gror efter 7-13 dagar med metod (P20) och 22-42 dagar 

med metod (K20).

Denna skillnad i groningstid bör man ha i åtanke, när man skall överföra erfarenheterna från sådder i papper inomhus (P20) till sådd i kruka. Den senare metoden kan tydligen kräva 2-3 gånger så lång tid till groning som motsvarande sådd i papper. 

5 KALLSÅDD

Kallsådd rekommenderas för kallgroende frön samt för sådana frön, som kräver köldbehandling (stratifiering) innan de kan gro i värme.

Dessa typer av frön har anpassat sig till en vanligen flera månader lång vinter. Ett skyddande snötäcke ser ofta till, att fröna inte utsätts för lägre temperatur än några minusgrader. För att fröna skall gro, måste de först ha genomgått en tillräckligt lång kallperiod. När detta villkor efter en eller flera kallperioder (vintrar) är uppfyllt, gror fröna så snart temperaturen stigit till rätt nivå.

 

En grupp av frön kallas kallgroende. Dessa anses vanligen gro vid en temperatur av några plusgrader. Detta inträffar i verkligheten, då vintern övergår i vår. Vissa frön kan vara både kall- och varmgroende.

En annan grupp är varmgroende efter köldstratifiering. Som namnet anger, gror ej heller dessa frön, förrän de utsatts för en tillräckligt lång kallperiod. De gror dock först, sedan temperaturen stigit till ca 15O C eller mer. Denna grupp gror självfallet inte, om de sås vid rumstemperatur. 

5.1 I papper i kylskåp (P5)

Här inkluderas alla andra tempererade utrymmen där en temperatur av cirka 

5O C upprätthålles

Kylskåpet erbjuder en tillfredsställande möjlighet, att hålla frösådden vid en temperatur, som någorlunda väl efterliknar ovan nämnda kallperiod. 

Kallgroende frön gror vid den temperatur på ca 5O C, som normalt förekommer i kylskåp. Papperssådder i kylskåp (P5) med denna typ av frön måste därför kontrolleras då och då tills alla fröna grott, vilket normalt kan ta några månader i anspråk. För vissa släkten såsom Penstemon får man räkna med betydligt längre tid. Man måste se till att skola om grodda frön i tid, även om rötterna hos kallgrodda frön växer relativt långsamt. 

Frön, som är varmgroende efter köldstratifiering (P5/P20), skall i princip inte gro förrän de placerats i rumsvärme. Man bör nog ändå  kontrollera, att de inte gror i kylskåpet. Den erforderliga tiden för köldstratifiering varierar vanligen mellan två och tre månader.

Sådd i papper är en lämplig metod, då sådden skall alternera mellan kylskåpets ca 5O C och rumsvärme. 

5.2 I papper ute (PUT) eller i växthus (inglasad balkong) (PVH)

Metoden avviker från den föregående genom att sådden placeras utomhus, i växthus eller på en (inglasad) balkong. Detta innebär att sådden under vintern utsätts för en vanligen lägre temperatur än i kylskåp och under våren för en skiftande (oscillerande) temperatur mellan dag och natt. Båda avvikelserna från kylskåpsmiljön har i flera fall visat sig ha en positiv inverkan på såresultatet. Detta redovisas i Resultat och Tips. Vid långvariga perioder med stark kyla har jag själv vid flera tillfällen tagit in sådden i rumsvärme för att låta den tina upp.

5.3 I kruka ute (KU) eller i växthus (inglasad balkong) (KVH)

Någon anledning att beskriva sådd i kruka ute närmare föreligger knappast. Min erfarenhet av metoden är, att den ofta ger sämre resultat än sådd i papper eller minidrivhus. Anledningen är nog ofta, att frösådden tillåtits torka ut. Denna risk kan avsevärt minskas, om krukorna fylls helt med såsubstrat, och att de ställs på en fukthållande sandbädd (blötbädd) eller på en kapillärmatta ansluten till en vattenbehållare. 

En risk vid sådd i kruka ute är, att sådden utsätts för kraftiga slagregn. Denna risk elimineras, om sådden placeras i kallbänk, växthus eller inglasad balkong. Speciellt det senare alternativet har den väsentliga fördelen, att sådden är så lätt tillgänglig för inspektion. I alla tre fallen måste man dock se till att ventilationen är tillräcklig om man skall efterlikna utomhussådd.  

Tidig sådd i kruka ute är naturligtvis den metod, som bäst imiterar vinterförhållanden. Metoden kommer kanske bäst till sin rätt vid sådd av frön, som är varmgroende efter köldstratifiering. Täcker man fröna med snö, så gror de vid rätt temperatur när snön väl smält. Däremot är metoden sämre för frön, som behöver två eller fler kallperioder för att ge tillfredställande groningsresultat. Att sköta en sådan frösådd under mer än ett år utan att fröna torkar och dör, kräver onekligen en viss arbetinsats. 

Tyvärr så har det etablerats en övertro på, att man skall så alla erhållna fröer tidigt och utsätta dem för så kallad köldstratifiering. Enligt min uppfattning finns det ingen anledning, att så varmgroende arter tidigare än i april. Som tidigare nämnts behöver varmgroende frön till att börja med en tillräckligt lång torkperiod. Att så varmgroende arter flera månader för tidigt och utsätta dem för vädrets alla makter är både onödigt och oklokt. Ju längre det dröjer, innan en sådd har förutsättningar att gro, desto större är chansen att den misslyckas. Å andra sidan skall man undvika att så varmgroende frön för sent. Flera misslyckade såresultat kan inte förklaras på annat sätt än att groningen upphört på grund av för hög lufttemperatur. Detta är möjligen ett problem, som kommer att accentueras i framtiden.

6 KOMBINERADE KALL- OCH VARMSÅDDER 

För många frön räcker det inte att hålla sådden vid en konstant temperatur för att få dem att gro. De är programmerade att gro först sedan de utsatts för vissa väsentliga temperaturer under året. 

Den vanligaste företeelsen är nog frön, som gror i värme efter föregående köldstratifiering. Detta är naturligtvis naturens eget sätt att hindra fröet från att gro vid fel tidpunkt. Fröet skall inte tillåtas gro, förrän vinterns och vårens kyla passerats. Det naturligaste sättet att efterlikna detta är att så i kruka ute. En annan metod är att så i papper och först köldstratifiera sådden i kylskåp för att efter 2-3 månader placera sådden i rumstemperatur där groningen skall äga rum. Metoden benämns i fortsättningen (P5/P20).

Ett annat vanligt förekommande fall är, då fröet måste utsättas för temperatur-fluktuationerna under en eller flera årscykler, innan det kan gro. Den vanligaste såmetoden hittills har varit att så i kruka ute och låta naturen själv sköta om proceduren. En annan metod är att utsätta sådden för tremånaders perioder med 5OC och 20OC temperatur (5/20/5 etc). Med denna metod simuleras ett kalenderår på ett halvår, vilket är en rejäl tidsvinst, när man väntar på att fröna skall börja gro. För att åstadkomma den lägre temperaturen är man i praktiken hänvisad till sitt kylskåp med dess oftast mycket begränsade volym. Av utrymmesskäl kan därmed sådd i kruka knappast komma i fråga. Sådd i papper med dess ringa utrymmesbehov är närmast skräddarsydd för denna tillämpning.

Har man tillgång till en inglasad balkong, kan man på  senvintern/våren placera kruksådder på denna för köldstratifiering och efter lämplig tidsrymd ta in sådden för groning i rumsvärme (KVH/K20). Detta är en metod, som med framgång tillämpas av bland annat Hannelotte Kindlund.

7 SÅDD AV HÖGALPINER

Bakgrund

Efter mer än femton års misslyckanden med alpina Polemoniumarter såsom 

P viscosum, P confertum, P chartaceum och P eximium har jag nu funnit tiden mogen att tänka om, hur man bör fröså dessa attraktiva arter. När jag började fröså dessa, förelåg information om att P viscosum något förvånande visat sig vara varmgroende, vilket jag även själv konfirmerade genom egna sådder. Detta tog jag som ett tecken på, att jag i fortsättningen borde kunna använda de metoder, som förordats av Deno och beskrivits i avsnitt 1-6. Mina fortsatta prov med  P viscosum (nya frön) och övriga arter visade emellertid, att ingen av dem grodde med någon av de såmetoder, som jag tidigare tillämpat. 

En viktig skillnad jämfört med huvudparten av de växter, som omfattas av ”Optimal frösådd” är, att nämnda Polemoniumarter bara förekommer på höjder över 3500 m, de är högalpiner. För att belysa högalpiners växtmiljö har jag valt ut P chartaceum och dess växtplats White Mountains i Kalifornien som ett pilotexempel. P chartaceum förekommer där ända upp till 4200 m höjd, där det ligger en väderstation. Med hjälp av Internet och sökmotorn Google har jag hämtat hem den lokala väderinformation, som legat till grund för följande betraktelse.

Växtmiljön på White Mountains

Sommar – vegetationsperiod och fröbildning

Den endast fyra månader långa vegetationsperioden börjar i juni, så snart vinterns dryga halvmeter tjocka snötäcke smält. De övervintrade växterna måste nu snabbt växa till sig, blomma, pollineras, sätta och sprida sina frön. 

Vinter – fröerna i vila?

När ovan nämnda förlopp fullbordats, är det i oktober dags för den första snön. Efter denna tidpunkt ligger temperaturen stabilt på minussidan under åtta månader fram till juni månad. Under hela denna period är fröna täckta av ett isolerande och torrt snötäcke. Man kan därför räkna med att frönas temperatur överensstämmer ganska väl med den rådande marktemperaturen förmodligen några minusgrader.

Våren – fröna gror 

När våren inträffar i juni utsätts fröna dagtid för en intensiv snösmältning, som effektivt blöter dem. Den genomsnittliga lägsta och högsta dygnstemperaturen under månaden ligger på  – 2,5 resp + 6,5 grader. Under ett normalt dygn varierar således temperaturen med 9 grader. Till detta kommer fluktuationer mellan varmare och kallare dagar.  

Sommar

När ”sommaren” inträffar i juli och augusti ligger den genomsnittliga lägsta och högsta dygnstemperaturen på + 2 resp + 11 grader. Även nu varierar således  temperaturen under ett dygn med 9 grader. Dygnsmedeltemperaturen under perioden är + 5,5 grader, vilket motsvarar en svensk vår snarare än sommar. 

Tankegångar kring simulering av högalpiners (White Mountains) växtmiljö

Vinter

En tillfredsställande simulering av vintern torde vara att förvara ej fuktade frön i kylen under 3-4 mån, speciellt om man kan sänka temperaturen något. Huruvida en sådan simulering är nödvändig för frönas senare groning har jag svårt att bedöma. 

Vår – frögroning

Enligt min uppfattning är en bra simulering av groningsperioden – våren den viktigaste åtgärden för att få fröna att gro. Högalpiner med sin korta vegetationsperiod måste nog satsa på att gro snabbt, när våren väl kommer. För frönas del kännetecknas våren av förbiströmmande smältvatten och en kraftig variation av lufttemperaturen under dygnet. Tekniskt borde detta vara lätt att simulera. En metod värd att testa är:

Så i kruka ute tidig vår. Förse krukorna med ett ytskikt av krossgrus. Se till att krukans yta varje kväll är täckt med ett tillräckligt tjockt lager av snö eller krossad is om snöbrist råder. Istärningar tillverkas lätt i frysen varefter en mixer får krossa dessa till lämplig grovlek. Den smältande isen torde ge en mycket realistisk simulering av det naturliga förloppet. Dessutom erhålles en lägsta dygnstemperatur, som nära överensstämmer med växtplatsens. Kontrollera dagtid när snön eller isen smält om fröna grott. Min första test av metoden blir P confertum.

LATHUNDEN

För många släkten och familjer finns en del generella erfarenheter att falla tillbaka på. Detta innebär att man ofta kan grovsortera sina fröpåsar i olika grupper utan att i detalj ha studerat RESULTAT OCH TIPS för den aktuella arten. Följande sortering kan därvid vara till nytta.

1. Fröer med starkt begränsad livslängd

För att lyckas måste man i allmänhet ha tillgång till färska frön, vilka skall sås omedelbart. Till denna grupp hör:

Aconitum, Anemonella, Corydalis, Daphne, Dicentra, Fritillaria, Helleborus, Hepatica, Jeffersonia, Lathyrus, Ornithogalum, Paraquilegia, Pulsatilla, Salix, Sanguinaria, Thalictrum, Tiarella, Trillium 

2. Frön som kräver försvagning eller håltagning av fröskalet före sådd

Denna grupp omfattar arter med täta och oftast hårda fröskal. För att fröna skall kunna ta upp vatten och gro, måste man ta hål i skalet eller åtminstone slipa detta. När detta gjorts gror fröna ofta mycket snabbt. Såtemperaturen har oftast ingen betydelse. Till denna grupp hör:

Anthyllis, Astragalus, Cytisus, Genista, Lathyris (om fröna är gamla och hårda), Lupinus, Oxytropis, Trifolium

3. Varmgroende frön

Denna grupp gror vanligen vid 15-20 grader och ofta inom en vecka. Lägg undan dessa fröer för senare sådd. Till denna grupp hör med få undantag:

Acantholimon, Asteraceae (Compositae), Brassicaceae (Cruciferae), Campanulaceae (de flesta), Caryophyllaceae, Cyclamen, Epilobium, Globularia, Hedyotis, Incarvillea, Muscari, Oenothera, Plumbaginaceae, Polemonium, Scuttelaria, Sempervivum, Yucca 

Inom gruppen finns ett antal arter som behöver ljus för att gro. För de flesta finns information därom i RESULTAT OCH TIPS.

4. Återstående frön

Denna restgrupp omfattar huvudsakligen frön, som behöver köldbehandling (stratifiering) för att gro. Den erforderliga längden på stratifieringen varierar mycket. För många arter är 1-2 månader tillfyllest, medan andra t ex Penstemon kan kräva

3-6 månader. De senare måste därför sås mycket tidigt. För alla fröer inom denna restgrupp hänvisas till RESULTAT OCH TIPS: 

RESULTAT OCH TIPS

KODBETECKNING FÖR UTNYTTJADE SÅMETODER

Sådd i papper 

Med undantag för metod P20L innebär sådd i papper, att fröna ligger mörkt. Ljusgroende frön kan därför ej gro

P5 Sådden placerad i utrymme med ca 5O C (vanligen kylskåp)

P20 Sådden placerad i utrymme med ca 20O C (vanligen rumsmiljö)

P20L Dito. Sådden försedd med ljusinsläpp (t ex plastfönster) så att ljusgroende 

                 frön kan gro

PUT Sådden placerad utomhus

PVH Sådden placerad i ouppvärmt växthus (inglasad balkong)

Sådd i kruka med såmedium 

Med undantag för metod K20M innebär detta att fröna utsätts för sol- eller konstljus.  Ljusgroende frön kan därför gro

K20 Sådden förvarad i utrymme med ca 20oC (vanligen rumsmiljö)

K20M Dito. Krukans överyta täckt så att ljusgroende frön ej kan gro

K20L Dito. Krukan belyst med lysrör och liknande ljuskällor 

K20U Krukan placerad utomhus då temperaturen närmar sig 20oC

KU Krukan placerad utomhus vanligen under senvintern/våren

KVH Krukan placerad  i ouppvärmt (ventilerat) växthus (inglasad balkong)

DH20 Tidigare beskrivet minidrivhus i utrymme med ca 20oC (vanligen 

  rumsmiljö)

Specialbehandlade frön

GA-3 Fröna behandlade med gibberilin före sådd

Övriga typer av behandling anges i klartext

VILKA RESULTAT REDOVISAS

Informationen är fördelad på inomhus- och utomhussådder. Inomhussådderna med sina konstanta temperaturnivåer ger oftast den bästa informationen om gronings-förutsättningarna. Kruksådderna ute visar främst översiktliga äldre resultat. Denna såmetod var ju tidigare i praktiken den enda förekommande.

Målsättningen har varit att redovisa de enskilda sådderna så kortfattat som möjligt. Informationen omfattar tre delar:

Först den sådda artens namn

Första parentesen såmetod och såtidpunkt   

Andra parentesen groningens start eller varaktighet, groningsresultat ofta i %, fröets ålder räknat från leverans (äldre fröer förvarade i rumstemperatur)

För varje enskild sådd redovisas endast vilken såmetod som utnyttjats och vilka resultat som erhållits. Jag har således inte i klartext angett att fröer, som gror med (P20) är varmgroende och med (P5) är kallgroende. 

Det är upp till läsaren att själv ta ställning till vilken såmetod, som skall utnyttjas. 

För många växtsläkten har generella såråd införts. I några fall har även såmetod föreslagits, om den har påtagliga fördelar jämfört med andra såmetoder. 

ABRONIA (Nyctaginaceae)

Sådd i papper inomhus

A argillosa (P20 2- mån/P5 4 mån) (gror P20 4 dagar-1 månad 30% + P5 2,5-4 månader 50%)

Anm. Resultaten pekar närmast på att arten är både varm- och kallgroende. Tveksamt vad man skall dra för konkreta slutsatser. 

ACAENA (Rosaceae)

Följande sammanfattning av släktet Acaena är preliminär. Underlaget är fortfarande något magert främst beträffande grobarheten hos färska frön i förhållande till äldre frön.

Sådd i papper inomhus

A adscendens (P5 2 mån/P20) (gror P5 0% + P20  4-10 dagar viss groning)

A Blue Haze  (P5 2 mån/P20) (gror P5 0% + P20 3-6 dagar 55% 3 år gamla frön)

A Blue Haze (P20) (gror 4-ca 6 veckor 45% 3 år gamla frön)

A Blue Haze (P5 2,5 mån/P20 5 mån) (gror P5 0% + P20 > 6 dagar 20%)

A inermis, Copper Carpet (P5 2,5 mån/P20 8 mån) (gror P5 0% + P20 2-3 veckor 12% 1 år gamla frön)

A microphylla (P20 1,5 mån/P5 4 mån) (gror P20 0% + P5 2 veckor 7%)

A microphylla (P5 3 mån/P20 2 mån) (gror P5 0% + P20 2-4 veckor viss groning)

A microphylla (P20 börj feb) (gror 0% inom 1,5 mån)

Resultaten är till synes motsägelsefulla. En förklaring kan vara att A microphylla såddes för tidigt. Mer underlag behövs.

Sådd i kruka ute

A adscendens (KU mitt jan) (gror börj maj god grobarhet 1 år gamla frön)

A anserinifolia (KU mitt jan) (gror börj maj god grobarhet 1 år gamla frön)

A argentea (KU mitt jan) (gror apr/maj god grobarhet 1 år gamla frön)

A inermis (KU mitt jan) (gror börj maj dålig grobarhet 1 år gamla frön)

A saccaticupula (KU mitt mars) (gror slut maj)

Grobarhet

Grobarheten är tyvärr bristfälligt dokumenterad. Följande resultat föreligger:

  • Relativt färska frön (P5/P20) (gror 0 – 20%) 
  • Ett år gamla frön huvudsakligen (KU jan) (god grobarhet) 
  • Tre år gamla frön (A Blue Haze) (P20) resp (P5/P20) (gror 45 resp 55%) 

Såråd

De dokumenterade erfarenheterna antyder, att man skall undvika att så Acaena, så snart man erhållit fröna. Man får betydligt bättre resultat, om man väntar ett år eller längre. En bra såmetod förefaller i så fall vara att så i kruka ute i januari. Även pappersmetoden (P5 2 mån/P20) är utmärkt, men omskolning måste ske i tid, eftersom rötterna växer snabbt. 

ACANTHOLIMON (Plumbaginaceae)

Sådd i papper inomhus

Endast följande sådd har gett tillfredsställande resultat

A ulicinum v lycaenicum (vildinsamlade frön) (P20) (gror 5-10 dagar 58% 3 år gamla delvis kylförvarade frön)

Anm. Denna sådd utförd med frön från välrenommerad fröfirma.

I övrigt har erhållits följande resultat:

(P20 febr-mars) (gror 0% trädgårdsinsamlade frön 5 arter)  

(P20 mars) (gror 6% med vildinsamlade frön 3 arter) 

Såråd

Grobarheten är oftast mycket låg, speciellt hos trädgårdsinsamlade frön. De flesta trädgårdar ger sällan fertila frön, de utgörs oftast av tomma skal. Sådder som inte grott i värme (P20) inom 3 veckor kan kastas.

Resultaten antyder att Acantholimon förmodligen i likhet med många andra varmgroende arter behöver tillräcklig torktid före sådd. Sådden bör därför inte ske för tidigt.

ACER (Aceraceae)

Sådd i kruka ute och inomhus

A davidii (KU slut jan) (gror apr/maj 33% oskalade frön) (TS)

A ginnala (KU slut feb) (gror börj maj 40% skalade och snittade frön) (TS)

A spicatum (K20L) (gror efter 17 dagar 100%) (TS)

ACHILLEA (Asteraceae)

Sådd i papper inomhus

A clavennae (P20 slut jan) (gror ca 3 veckor-3 månader 42%)

A clavennae (P20 mitt apr) (gror några dagar-6 veckor 40%)

Anm. Notabelt år att dessa två sådder (olika fröpartier) gett så olika resultat. Även om de gett samma grobarhet, så kännetecknas januarisådden av en fördröjd och mer utdragen grodda än aprilsådden. Orsaken torde vara att de frön som såddes i januari ej torkat färdigt och därmed ej heller var beredda för snabb groning. 

A clavennae AGC 01/02 nr 685W

(P20 mitt apr) (gror 4 dagar-4 (6) veckor 40%) (IB 02)

A nana AGC 01/02 nr 686W

(P20 mitt apr 2 mån) (ingen groning) (IB 02)

A umbellata Gbg Bot 07 nr 5

(P20) (gror 1 dag- >1 mån 50% okänd ålder) (IB 07)

A millefolium ssp lanulosa (KU börj apr) (gror mitt apr god grobarhet)

A sibirica (KU mitt apr) (gror mitt juli god grobarhet 1 år gamla frön)

Såråd

Förmodligen är alla arter varmgroende. Så ej för tidigt.

ACONITUM (Ranunculaceae)

Sådd i papper inomhus

A hemsleyanum (P20 slut feb) (gror < 10 dagar 100%) (GBW)

Sådd i kruka ute

A charmichaelii Arendsii (KU börj apr) (gror slut maj) (KEL)

A kirzinense (KU slut feb) (gror mitt maj 33%)

A napellus (KU mitt feb) (gror mitt apr) (JH)

Såråd

Frönas livslängd är kort, och sådden bör därför ske så fort som möjligt. I övrigt hänvisar jag till följande tankvärda synpunkter från Hannelotte Kindlund:

Såresultaten när det gäller Aconitum varierar enligt mina erfarenheter mycket starkt även när det gäller en och samma art. Detta kan antingen bero på tidpunkt för fröskörden eller mer sannolikt på förvaringssätt mellan skörd och sådd. Många sådder har grott mycket villigt i rumstemperatur efter 2-3 veckor. Andra sådder har behövt 4 år ute innan första fröet grodde. Här behövs mycket mera systematiserad information!  Förslagsvis bör fröna sås så snart som möjligt varmt. Om de inte har grott efter fyra veckor, flyttas de ut. Vill man inte omedelbart så fröna, bör de förvaras fuktigt i kylskåp

ACTAEA (Ranunculaceae)

Sådd i papper inomhus

A asiatica (P20 1 mån/P5) (gror P20 0% + P5 43-47 dagar 20%) (Erk)

A rubra (P5) efter fyra cykler (P20/P5) (gror 483-556 dagar från sådd 83%) (Erk). Anm. En kallperiod (P5) delvis utomhus med köldgrader.

Sådd i kruka ute

A rubra (KU mitt feb) (gror mitt maj 7%)

A pachypoda (KU mitt jan) (gror slut apr 1 år senare god grobarhet)

Såråd

Fröna är från början inneslutna i en frukt, varför groningshämmande rester av fruktkött omsorgsfullt måste avlägsnas genom sköljning med varmvatten. Tidig sådd i kruka ute är nog den enklaste och effektivaste såmetoden. Man bör dock kalkylera med att två kallperioder erfordras.

ADENOPHORA (Campanulaceae)

A bulleyana STA 02/03 nr 77/302

(P20 slut jan) (gror 6-14 dagar 60%) (IB 03)

A bulleyana Erk

(P20 slut feb) (gror ca 7-16 dagar 100%)

A coelestis STA 02/03 nr 78/282

(P20 slut jan) (ingen groning) (IB 03)

(K20 mitt apr) (gror 3-7 dagar 50%) (IB 03)

Anm. Detta visar att sådd av för färska frön ger dåligt resultat.

(DH20L) (gror 14 dagar 33% 2 år gamla frön) (IB 05)

A coelestis SRGC 96/97 nr 63

(P20L) (gror 11 dagar 33% 1 år gamla frön) (IB 98)

(P20M) (gror 11-13 dagar 56% 1 år gamla frön) (IB 98)

A confusa STA 02/03 nr 79/198

(P20 slut jan) (gror 9 dagar 20%) (IB 03)

(K20L mitt apr) (gror ca 1-3 veckor 100%) (IB 03)

Anm. Dessa båda sådder, visar att sådd av för färska frön ger dåligt resultat.

(DH20L) (gror < 14 dagar 93% 2 år gamla frön) (IB 05)

A coronipifolia TS

(KU börj mars) (gror mitt maj)

A koreana IB

(KU slut feb) (gror mitt sep)

A liliifolia STA 02/03 nr 80/50

(P20 slut jan) (gror 4-6 veckor 60%) (IB 03)

A liliifolia Erk

(P20 slut febr) (gror ca 10-13 dagar 5%)

A liliifolia GBW

(K20 slut feb) (gror < 2,5 vecka 100%)

A nikoensis STA 02/03 nr 81/195

(P20 slut jan) (gror 2 veckor 20%) (IB 03)

A nikoensis Erk

(P20 slut febr) (gror < ca 10 dagar 10%)

A nikoensis Erk

(P20 slut febr) (gror 7-16 dagar 100%) 

A nikoensis (polymorpha) STA 97/98 nr 49

(P20) (gror 7-14 dagar 75% 2 år gamla frön) (IB 00)

A potaninii GBW

(K20 slut feb) (gror < 2,5 vecka 100%)

A potaninii IB

(KU slut jan) (gror slut mars 1 år gamla frön)

A takadea ssp howozana HLK

(K20L) (gror > 16 dagar god grobarhet)

A taquetii HLK

(K20L) (gror > 15 dagar god grobarhet) 

A triphylla (A verticillata) (P20 slut febr) (gror ca 10-13 dagar 27%)

A triphylla HLK

(K20L) (gror > 9 dagar < 33%)

Såråd

Alla arter är förmodligen varmgroende i såväl ljus som mörker. Man bör undvika för tidig sådd. Adenophora behöver liksom många andra varmgroende frön tillräcklig torktid i rumsvärme. God groning har erhållits med 1 – 2 år gamla frön (förvarade i rumstemp).

ADESMIA (Leguminosae)

Sådd i kruka ute

A longipes (KU börj feb) (gror mitt apr 40%) 

AETHIONEMA (Brassicaceae)

Nedan angivna groningsintervall vid sådd i papper har tyvärr varit svår att fastställa på grund av långsamt utväxande rötter. Några av de angivna arterna kan förmodligen vara hybrider.

Sådd i papper inomhus 

A eunomoides (P20) (gror 6-16 dagar 1 år gamla frön) 

A glauscescens (P5) (gror 6-8 veckor 2 år gamla frön)

A grandiflorum (P20) (gror > 2 dagar)

A iberidum (P20) (gror 18 dagar-6 månader 1 år gamla frön)

A oppositifolium (P20 börj feb) (gror 1–5 dagar 80%) Anm. Ej färdiggrodd

A oppositifolium (P5) (gror > 1 månad)

Sådd i papper eller kruka ute

A schistosum ((DH20L) (gror 1-3 veckor)

(PUT mitt feb) (gror börj apr 76%)

A stylosum (KU mitt mars) (gror börj maj)

Grobarhet

Erhållen grobarhet vid sådd i papper inomhus (P20) har varit 63-100% för 

”färska” frön och 43% för ett år gamla frön. Vid sådd i papper i kylskåp (P5) har erhållits 13% grodda för två år gamla frön. Detta värde är möjligen för lågt eftersom grodden kanske inte var helt avslutad.

Såråd

Eftersom de flesta arterna förmodligen är både kall- och varmgroende kan det nog löna sig att så i papper (PUT, PVH) eller i kruka ute tidigt, lämpligen i mars/april. Även sådd i papper inomhus (P20) har visat sig vara en mycket användbar såmetod.

AGASTACHE (Labiatae)

Sådd i papper inomhus 

A cusickii (P20 1 mån/P5 4,5 mån/P20 1+ mån) (gror 1+9+2% totalt 11%) 

Anm. Den ringa groningen kan bero på tillämpad såmetod (P20) vilken motsvarar sådd i mörker. Enligt andra källor är nämligen Labiataearter ljusgroende.

Sådd i kruka ute

A mexicana (KU slut jan) (gror slut apr god grobarhet)

AGAVE (Agavaceae)

Sådd i papper eller kruka inomhus

A deserti (P20) (gror 2-4 dagar 100%)

A neomexicana(P20) (gror ca 3-5 dagar 100% 3 år gamla frön)

A parryi (P20) (gror 5-10 dagar)

A parviflora (K20) (gror ca 3-12 dagar)

A utahensis (K25 värmeplatta) (gror 3-8 dagar)

A utahensis (P20) (gror 4-17 dagar, 48%)

v eberospina (P20) (gror 2-7 dagar, 21%)

Grobarhet

Vid de flesta av ovan nämnda pappers- och kruksådder inomhus har uppnåtts 60 – 100% grobarhet hos ”färska” och 100% grobarhet hos tre år gamla frön (endast en sådd).

Såråd

Förmodligen är alla Agavearter varmgroende. Sådd i papper inomhus (P20) är nog den bästa såmetoden. Omskolning bör dock ske i tid innan rötterna hunnit bli för långa och sköra. Alternativt kan man så i kruka utomhus i början av maj. Man måste då se till att de platta fröna hålls fuktiga och inte torkar ut.

AJANIA (Asteraceae)

Sådd i papper inomhus 

A tibetica (P20) (gror efter 5 dagar dålig grobarhet)

Anm. Förmodligen beror det dåliga resultatet på att sådden utgjordes av många tomma fröskal, vilket kännetecknar många Asteraceaearter. 

AJUGA (Labiatae)

Sådd i papper inomhus efter behandling med GA-3 i pulverform

A chamaepitys (GA-3P20) (gror efter 4 dagar 17% 1 år gamla frön)

A chamaepitys (GA-3P20) (gror 5-ca 21 dagar 29% 2 år gamla frön)

Anm. Dessa resultat är tämligen entydiga trots att de erhållits med två olika fröleveranser. Deno uppger sig ha erhållit betydligt bättre grobarhet med GA-3. Mängden GA-3 var i mina sådder möjligen otillräcklig

ALBUCA (Liliaceae)

Sådd i papper inomhus 

A humilis (P20) (gror ca 8-10 dagar 71%) 

A humilis (P5 2 mån/P20) (gror P5 0% + P20 1-5 dagar 92%) 

ALLIUM (Liliaceae)

Det stora problemet inför sådd av Allium är att skaffa sig information om vilka arter som är varm- resp kallgroende. Följande såresultat torde dock ge viss vägledning.

A acuminatum NNS nr 05-04

(PVH mitt feb) (gror mitt nov-mitt jan 1 år senare 40% 2 år gamla frön) (IB 08)

Anm. Ej färdiggrodd

A acuminatum STA 88/89

(KU börj feb) (gror > slut mars 1 år senare) (IB 89)

A acuminatum STA 01/02 nr 85/140 

(PVH mitt feb) (gror börj apr-börj maj 64%) (IB 02)

Anm. Möjligen kan man tolka utfallet av ovanstående två sådder så att sådd i papper ute (PVH) är en effektivare såmetod än sådd i kruka ute (KU). En skillnad mellan metoderna är nog att fröerna hålls fuktigare vid papperssådd. Detta borde man kunna kompensera att täcka krukorna med smältande snö alt krossad is.

A aflatunense SRGC 89/90

(KU börj mars) (gror börj maj) (IB 90)

A akaka Gbg botan 00 nr 211

(P5 5 mån) (gror 2 veckor-3,5 mån 71%) (IB 00)

A amabile AGC 93/94 nr 762

(P20 2 mån/P5 9 mån/P20 2 mån) (gror P20 16-24 dagar 33% + P5 0% + P20 0% 

1 år gamla frön) (IB 95)

A amabile AGC 91/92

(KU mitt feb) (gror mitt-slut maj 50%) (IB 92)

A amphilobum STA 00/01 nr 78/87

(PVH slut jan) (gror slut mars-mitt apr 100%) (IB 01)

A atroviolaceum SRGC 89/90

(KU börj mars) (gror börj maj) (IB 90)

A barczewskyi TS

(P5) (gror 2-4 veckor 12%)

A beesianum TS

(KVH slut jan) (gror börj maj 25%) 

A beesianum SRGC 93/94 nr 107

(KVH slut jan) (gror < börj maj 27%) (IB 94)

(P20) (gror < 8-10 dagar 50% 1 år gamla frön) (IB 95)

A beesianum SRGC 07/08 nr 121

(PVH mitt feb) (gror mitt mars-börj maj 64%) (IB 08) 

A caeruleum STA 89/90

(KU slut jan) (gror slut apr) (IB 90)

A carinatum album Gbg botan 92

(KU slut feb) (gror slut jan 1 år senare 25%) (IB 92)

A carinatum (PVH mitt jan-slut juli / P5 2,5 mån) (gror PVH 0% + P5 75%)

Anm. Detta motsvarar en sådd med två kallperioder och en mellanliggande varmperiod

A carinatum ssp pulchellum STA 88/89

(KU mitt maj) (gror slut jun) (IB 89)

A carolinianum AGC 93/94 nr 764

(P20) (gror 6-13 dagar 50% 1 år gamla frön) (IB 95)

A carolinianum STA 01/02 nr 92/106

(PVH mitt feb) (gror slut apr 33%) (IB 02)

A caspium AGC 96/97 nr 751

(P5 6+ mån/P20 2+ mån/P5 1 mån) (gror P5 3 veckor-2 mån 23% + P20 2 veckor 

8% + P5 23% dvs totalt 54%) (IB 97)

A cernuum album AGC 89/90

(KU börj feb) ) (gror mitt apr 1 år senare) (IB 90)

A cernuum Monarch White Gbg botan 91/92

(KU mitt apr) (gror < börj juli 70%) (IB 92)

A cernuum deep pink AGC AGC 89/90

(KU börj feb) (gror mitt juli) (IB 90)

A cernuum, deep magenta AGC 02/03 nr 24

(PVH mitt jan) (gror slut maj 30%) (IB 03)

A cernuum, dwarf pale pink AGC 02/03 nr 23

(PVH mitt jan) (gror mitt-slut apr 31%) (IB 03) 

A cernuum dwf, pale pink AGC 04/05 nr 14

(PVH slut jan) (gror börj apr 100%) (IB 05)

A cernuum, dwarf pale pink AGC 05/06 nr 14

(PVH slut jan) (gror mitt apr-mitt maj 62%) (IB 06)

Anm. Återstår att visa att det är rätt art

A cernuum, dwarf dark purple AGC 05/06 nr 15

(PVH slut jan) (gror mitt apr-mitt maj 56%) (IB 06)

Anm. Återstår att visa att det är rätt art

A crenulatum AGC 89/90 W

(KU börj feb) (gror slut mars 1 år senare) (IB 90)

A crenulatum AGC 01/02 nr 18W

(PVH mitt jan-slut juli/P5 3- mån/P20 2-mån/PVH börj dec-slut maj 1 år senare) (gror avslutande PVH börj jan-börj maj 30%) (IB 02)

Anm. Gror således under den tredje kallperioden, första groningen initierades av 

några mycket kalla dagar (- 15o).

A crenulatum AGC 02/03 nr 26W

(PVH mitt jan) (gror slut apr-slut maj 67%) (IB 03)

A crenulatum (KU börj feb) (gror slut mars 1 år senare)

A crenulatum NARGS 99/00 nr 4133W

(P5 4 mån/P20 6 mån) (ingen groning) (IB 01)

Anm. Denna korta kallperiod är uppenbarligen helt otillräcklig.

A cyaneum STA 94/95 nr 83

(P20 börj mars) (gror < 9-17 dagar 75%) (IB 95)

A cyaneum SRGC 89/90

(KU börj mars) (gror börj maj) (IB 90)

A cyathophorum v farreri Egen skörd 88/89

(KU mitt jan) (gror < slut apr begränsad omfattning) (IB 89)

A douglasii v nevii STA 91/92

(KU mitt feb) (gror slut maj- > börj juli 55%) (IB 92)

A douglasii v nevii NNS 89/90 W

(KU slut jan) (gror mitt aug) (IB 90)

(KU mitt feb) (gror mitt maj 1 år senare 2 år gamla frön) (IB 92)

A ericetorium AGC 93/94 nr 765

(P20) (gror 6-13 dagar 67% 1 år gamla frön) (IB 95) 

A falcifolium SRGC 89/90

(KU mitt feb) (gror börj maj) (IB 90)

A falcifolium AGS 01/02 nr 492W

(PVH mitt jan-slut juli/P5 3- mån) (gror PVH börj apr 25% och P5 1,5 mån 38% dvs totalt 63%) (IB 02)

Anm. Fullständig groning skulle förmodligen ha krävt ytterligare en kallperiod.

A falcifolium AGC 04/05 nr 15

(PVH slut jan) (gror mitt mars-börj apr 80%) (IB 05)

A falcifolium Egen skörd 96

(P5 6,5 mån) (gror 2-6 mån 44%) (IB 97)

A flavum STA 88/89

(KU mitt jan) (gror slut mars ringa groning 2 år gamla frön) (IB 89)

A flavum v minus SRGC 89/90

(KU börj mars) (gror slut apr) (IB 90)

A flavum ssp tauricum STA 01/02 nr 100/300

(PVH mitt feb) (gror slut mars-slut apr 75%) (IB 02)

A forrestii AGC 01/02 nr 725

(PVH mitt jan) (gror mitt mars-slut apr 100%) (IB 02)

A geyeri AGC 91/92

(KU mitt feb) (gror < börj juli-slut mars 1 år 50%) (IB 92)

A geyeri STA 97/98 nr 105/186

(P20 2 mån/P5 4,5 mån) (gror P20 4-7 dagar 29% + P5 efter 3,5 mån 43%) (IB 98)

A goodingii Gbg bot 00 nr 214

(P20) (gror 3-10 dagar 100%) (IB 00)

A goodingii NNS 89/90

(KU slut jan) (gror < börj jun) (IB 90)

A govanianum NARGS 05/06 nr 130

(PVH mitt feb) (gror börj mars-slut apr 23%) (IB 08)

Anm. Sådden ännu ej avslutad

A humile (KU börj mars) (gror börj maj) (TS)

A humile SRGC 89/90

(KU mitt feb) (gror mitt juli) (IB 90)

A hyalinum NARGS 94/95 nr 186

(P20 börj mars) (gror 4-11 dagar 77%) (IB 95)

A hyalinum ARGS 88/89

(KU slut jan) (gror mitt apr) (IB 89)

A insubricum AGC 91/92

(KU mitt feb) (gror börj aug 1 år senare) (IB 92)

A insubricum STA 91/92

(KU mitt feb) (gror börj aug 1 år senare) (IB 92)

Anm. Möjligen samma donator till ovanstående två sådder.

A insubricum STA 98/99 nr 99/77

(P20 5,5 mån/P5 4 mån/P20 1 vecka/PVH börj nov-slut mars/P20 2 dagar) (gror avslutande P20 83%) (IB 99)

Anm. I princip kan man nog tolka detta resultat så att groning i värme erhölls efter två kallperioder.

A kermesinum NARGS 94/95 nr 191

(P20 slut feb) (gror 6-9 dagar 63%) (IB 95)

A murrayanum AGC 95/96 nr 18

(P20 1 mån) (gror 7-16 dagar 75% 1 år gamla frön) (IB 97) 

(P5 6+ mån/P20 2+ mån/P5 3 mån) (gror P5 1-1,5 mån 56% 1 år gamla frön) (IB 97)

A narcissiflorum SRGC 98/99 nr 3933W

(P5 6,5 mån/P20 3- mån/P5 3 mån/PVH börj feb-börj maj) (gror avslutande PVH slut apr 20%) (IB 99)

A narcissiflorum AGC 96/97 nr 757

(P5 6+ mån/P20 2+ mån/P5 3 mån) (gror P5 4-6 mån 33% + P20 0% + P5 0%) 

(IB 97) 

A narcissiflorum, pink form SRGC 94/95 nr 145

(P20 börj mars 2 mån/P5 10 mån) (gror P5 3-9 mån 33%) (IB 95)

A olympicum AGC 93/94 nr 772

(P20) (gror 1-5 veckor 38% 1 år gamla frön) (IB 95) 

A olympicum AGC 91/92

(KU mitt feb) (gror mitt maj-slut april 1 år senare (huvudparten) 50%) (IB 92)

A olympicum SRGC 89/90

(KU mitt feb) (gror slut apr, förmodl begränsad omfattning) (IB 80)

A olympicum AGS 89/90

(KU mitt feb) (gror slut apr, förmodl begränsad omfattning) (IB 80)

 A parvum Gbg botan 91/92

(KU mitt feb) (gror slut april 1 år senare 7%) (IB 92)

Anm. Detta usla resultat pekar på att det borde finnas en bättre såmetodik.

A perdulce AGS 94/95 nr 152

(P20 börj mars 2 mån/P5 11 mån/P20 2+ mån/P5 10 mån) (enda groning första P5 9%) (IB 95)

A regelii Gbg botan 98 nr 157W

(P5) (gror 2,5 mån 50%) (IB 99)

A rosenbachianum SRGC 89/90

(KU börj mars) (gror slut mars 1 år senare) (IB 90)

A senescens STA 01/02 nr 116/48

(PVH mitt feb) (gror mitt apr-slut apr 100?%) (IB 02)

A siskiyouense STA 91/92

(KU mitt feb) (gror börj maj-slut april 1 år senare (huvudparten) 19%) (IB 92)

A siskiyouense AGC 89/90

(KU mitt feb) (gror mitt apr 1 år senare) (IB 90) 

A siskiyouense STA 88/89

(KU mitt feb) (gror slut feb 1 år senare god groning) (IB 89) 

A sikkimense AGC 93/94 nr 777

(P20) (gror 6-9 dagar 50% 1 år gamla frön) (IB 95)

A sikkimense STA 94/95 nr 96

(P20 börj mars 2- mån/P5 3 mån/P20 1 vecka) (gror P20 8% + P5 38% + P20 31% dvs totalt 77%) (IB 95)

A sphaerocephalum (P5) (gror > ca 1 månad 33%) (TS)

A splendens AGC 93/94 nr 778

(P20) (gror 6-13 dagar 79% 1 år gamla frön) (IB 95) 

A stamineum NARGS 94/95

(P20 börj mars) (gror 6 dagar 9%) (IB 95)

Anm. Sådd som A olympicum (felnamnad)

A aff stamineum Egen skörd 98

(P20 1,5 mån/P5 6,5 mån/P20 3,5 mån) (gror P20 8% + P5 8% + P20 0%) (IB 99)

A textile NARGS 00/01 nr 4359W

(P5 3 mån/P20 3 mån/GA-3P20 2,5 mån/PVH börj dec-börj apr) (gror P5 13% + 

P20 0% + GA-3P20 25% + PVH 13% dvs totalt 50%) (IB 01)

A tibeticum STA 86/87

(KVH börj jan) (gror mitt jan 1 år senare) (IB 87)

A togashii Gbg botan 92/93

(KU slut feb) (gror börj-slut maj 50%) (IB 93)

A tuberosum (KU slut jan) (gror mitt apr) (TS)

A unifolium AGC 92/93

(KU mitt feb) (gror börj maj, begr omfattning) (IB 93)

A unifolium STA 92/93

(KU slut jan) (gror < slut maj, begr omfattning) (IB 93)

A unifolium AGC 96/97 nr 751

(P5 6+ mån) (gror 2,5-5 mån 100%) (IB 97)

(P20 7 mån/P5 2 mån) (gror P20 0% + P5 15%) (IB 97)

Anm. Av någon anledning bröts den sista sådden i förtid. Hade i annat fall förmodligen gett samma groning som den första.

A zebdanense SRGC 89/90

(KU börj mars) (gror < börj mars 1 år senare) (IB 90)

Såråd

Några generella såråd som omfattar samtliga arter kan inte ges.

Sådd i papper (P5) är en utmärkt såmetod speciellt då en lång köldperiod erfordras. Man bör dock vara medveten om att vissa Alliumfrön kan vara sköra och att de lätt krossas om alltför många papperssådder travas ovanpå varandra.

Vid sådd av kallgroende frön i kylskåp (P5) krävs en tillräckligt lång kallperiod 

(6 mån) för att uppnå tillfredsställande resultat. Vid sådd i kruka (KU) eller papper (PUT, PVH) utomhus erfordras oftast två kallperioder med mellanliggande varmperiod. För att om möjligt undvika detta rekommenderas att sådd i papper ute (PUT) sker så tidigt som möjligt. Skulle detta ändå inte ge tillfredsställande resultat kan man komplettera med ytterligare en kallperiod i kylskåp.

ALOINOPSIS (Aizoaceae)

HISTORIK

1983 Dokumentation av egna frösådder påbörjades 

1994 Sådderna dokumenterades med hjälp av en persondator (PC)

1999 Sådderna sammanfattade i en databas – Optimal Frösådd

2000 Databasen omarbetades till – Resultat och Tips

2007 Resultat och Tips omarbetad med tilläggen ”Val av såmetod” och 

”Såråd”

2008 Slutredigerad version av Resultat och Tips

2009 Behov av ny såmotod för högalpiner framkommit

FÖRORD

Redovisade resultat har nästan uteslutande erhållits med fröer beställda från frölistor, som distribuerats av amatörodlarföreningar och kommersiella fröfirmor. I stor utsträckning har utnyttjats vildinsamlade fröer samt fröer, vars identitet kontrollerats av frödonatorerna. Trots detta kan jag ej garantera att samtliga arter varit korrekt namnsatta. Om någon skulle upptäcka felaktiga eller tveksamma såresultat, så är jag tacksam att få besked om detta via E-post. 

Fröerna har i allmänhet levererats under senvintern ibland redan vid årsskiftet. Detta innebär att några månader upp till ett halvår förflutit, sedan fröerna skördades. Endast undantagsvis redovisas såresultat med färskare frön.

I detta dokument har frönas ålder ej angetts, om de såtts inom några månader efter det att de erhållits. De har betraktats som ”färska”. Frönas ålder är angiven till 1 år om de såtts först 1 år senare. Till denna tid borde egentligen läggas tiden mellan insamling och leverans dvs ytterligare ca 0,5 år.

 

Huvudparten av frösådderna har utförts av författaren. I övrigt har såresultat erhållits av:

ERK Göran Eriksson

KEL Karl-Erik Lidberg

TS Tomas Svensson

JH Joakim Hammenstig

HLK Hannelotte Kindlund

GBW Gunne Bert Wedell

Dessa personer identifieras lätt genom hänvisningar av typen TS vilket skall tolkas som såresultat lämnade av Tomas Svensson. 

VAD MENAS MED OPTIMAL FRÖSÅDD

Min egen definition på begreppet ”Optimal Frösådd” är helt enkelt valet av en såmetod, som ger ett tillräckligt bra groningsresultat med minsta möjliga arbetsinsats. 

Alla sorters frön lämpar sig inte för sådd med en och samma metod. Detta innebär, att man bör inrikta sig på två eller flera metoder för att uppnå optimala resultat.

 

VAL AV SÅMETOD

1 SÅDD I PAPPER – KORT METODBESKRIVNING

Metoden innebär, att man sår fröna ovanpå ett väl fuktat våtstarkt papper. Denna typ av papper förekommer i olika former för hushållsändamål. Först noterar man med en fuktbeständig penna (t ex Pilot) såddens namn på papperets undersida (blivande utsida), varefter papperet viks i tre delar. Papperet läggs därefter på en tallrik och fuktas väl, man låter sedan överflödigt vatten rinna av viker därefter upp papperet och sår fröna på papperets mellersta fält. Papperets båda yttre fält viks in över frösådden, man viker därefter in de båda kortändarna, så att fröna inte kan rinna ut. Det färdiga paketet blir ca 7 x 15 cm.

Några trädgårdsamatörer har nämnt, att de sår sina varmgroende frön inuti fuktade kaffefilter.

Åtminstone upp till tio frösådder kan travas i en packe, vilken sedan läggs in i hushållspåse  av tunn past (ca 1 lit volym), som sedan tillslutes. Påsen får inte vara av fryskvalitet, eftersom dessa är för täta. 

Det fuktade våtstarka papperet har en begränsad livslängd, varför det vid långvariga frösådder kanske behöver bytas ut. Under det gångna året har jag utnyttjat Grumme Allduk. Den största fördelen är, att varje duk lätt kan delas i två dubbla såpapper. Reklamen anger, att pappret inte luddar, vilket i stort sett stämmer med mina erfarenheter. En nackdel är dess begränsade livslängd, varför det nog behöver bytas ut efter sex månader.

2 BEHANDLING MED GIBBERILIN GA-3

Förbehandling av fröna med Gibberilin GA-3 är en metodik, som endast är aktuell 

för ett relativt begränsat antal frösådder. Även om metoden i dessa fall ger mycket goda resultat, så kan den genomsnittlige amatören oftast klara sig med andra såmetoder. Av dessa skäl ges här ingen beskrivning av metoden. Intresserade hänvisas till Internet eller den beskrivning, som erhålles i samband med köp av GA-3.

4 VARMSÅDD

Varmsådd rekommenderas för alla varmgroende frön.   

Varmgroende frön gror ofta inom loppet av några dagar, när rätt groningstemperatur, vanligen 15 – 20 O C, föreligger. Vid sådd i kruka utomhus inträffar detta under senvåren eller försommaren. Vid sådd inomhus i uppvärmt utrymme råder rätt groningstemperatur under hela året. 

 

Sådd av varmgroende frön bör inte ske tidigare, än att man kan ge de grodda plantorna bästa möjliga chans att överleva. Detta innebär lämplig temperatur och tillräckligt starkt ljus (ev med konstljus). 

Det finns ytterligare en aspekt på valet av tidpunkt för sådd av varmgroende frön. Dessa behöver nämligen tillräckligt lång torktid för att häva den groningshämning, som finns inbyggd i färska frön. Har inte fröna torkat färdigt innan de sås, så dör fröna oavsett de sås kallt eller varmt. En tidig sådd av de frön, som man just erhållit, kan därför vara förödande. Följande två exempel visar detta:

Exempel 1. Phacelia sericea

  • 0 – 10% grobarhet vid sådd mitten av mars (nyss erhållna frön)
  • 70% grobarhet vid sådd mitten av oktober (nästan 1 år gamla frön)

Det första resultatet förklarar varför jag tidigare alltid fått uruselt utbyte vid tidiga utomhussådder av denna art.

Exempel 2. Draba sp ex Altai

  • 25% grobarhet vid sådd mitten av februari
  • 87% grobarhet vid sådd slutet mars (1,5 mån längre torktid)

Med anledning av ovan nämnda resultat är målsättningen att i fortsättningen ange såtidpunkten för ”färska frön” vid sådder i värme. 

 

Den erforderliga torkperioden är olika för olika arter/släkten och tyvärr oftast dåligt dokumenterad. Det är därför alltid säkrare att så varmgroende frön sent (april – maj) än tidigt (jan – mars). Tidigare filosofi att så alla erhållna frön tidigt i kruka ute har nog tyvärr spolierat många sådder.

Ett problem är naturligtvis att få fram information om vilka arter, som är varmgroende.

Detta är ett av syftena med denna databas. För sådd av varmgroende frön finns flera etablerade såmetoder.

4.1 I papper inomhus (P20)

Här inkluderas alla såutrymmen där normal rumstemperatur råder 

Metoden har i denna databas utnyttjats för att undersöka vilka arter, som kan sås varmt, när groningen startar och när den är avslutad samt för att få ett mått på frönas grobarhet. 

Metoden kan även utnyttjas för att producera fröplantor. Man bör dock inte okritiskt använda den till all varmsådd, metoden har nämligen både fördelar och nackdelar. Den viktigaste fördelen är nog att fröna hålls effektivt fuktade, och att de därför gror snabbare och effektivare än vid sådd i kruka. 

Metoden lämpar sig utmärkt vid sådd av stora frön och framför allt platta frön (t ex Yuccaarter). Den senare typen av frön torkar nämligen lätt ut vid sådd i kruka ute. Metoden är även lämpad för frön med hårda täta skal. Dessa behöver ofta håltagas eller slipas före sådd. Man kan lätt plocka ut de frön som inte grott, och upprepa behandlingen.

Frön, som är sådda i papper, ligger praktiskt taget i mörker. Metoden lämpar sig därför inte för frön, som behöver ljus för att gro. Däremot är metoden utmärkt för frön, där groningen blockeras av ljus (t ex vissa arter av Cyclamen).

Metoden lämpar sig dåligt för sådd av mycket små frön. Vid omskolning (plantering i kruka) av de grodda fröna behövs i dessa fall både förstoringsglas och pincett. Dessutom är de små fröplantorna mycket känsliga för uttorkning, innan de hunnit rota sig ordentligt. Jag brukar själv täcka omskolade frön med plastfolie under några dagar.

En annan nackdel med metoden är, att rötterna hos varmgrodda frön växer snabbt. Man måste därför se till att skola om grodda frön i tid. 

4.2 I minidrivhus inomhus (DH20)

Här inkluderas alla såutrymmen där normal rumstemperatur råder

Sedan några år tillbaka finns i marknaden små minidrivhus, som är försedda med vattenbehållare och kapillärmatta. Ovanpå mattan placerar man tillhörande plastkrukor, som man fyllt med jord, såjord eller annat såsubstrat. Ovanpå det hela lägger man ett sedan ett plastlock, vilket tillgodoser att en jämn fuktighet bibehålles hos frösådden. 

Drivhuset placeras inomhus i ett relativt ljust läge av rummet men aldrig i direkt sol. Själv använder jag minidrivhus i en sommarstuga, vilket innebär att sådden ibland måste lämnas utan tillsyn i en till två veckor. 

Den största fördelen med minidrivhuset är nog, att det kräver ett minimum av skötsel. När fröna grott, ser de själva till att rota sig i krukornas odlingssubstrat. Med hjälp av kapillärmattan hålls fuktigheten på en lagom nivå. Tenderar det att bli för fuktigt, är det bara att lyfta på locket en stund och vädra. 

En upptäckt, som jag gjorde ganska tidigt med minidrivhuset, var att flera Campanulaarter visade sig gro utmärkt i detta, vilket de ej gjort vid tidigare papperssådder inomhus. Anledningen var helt enkelt, att de behövde ljus för att gro.

En erfarenhet är, att det inte behövs särskilt mycket ljus för detta. 

4.3 I kruka vid rumstemperatur (K20)

Med kruka jämställs i detta sammanhang alla typer av sålådor, såbrätten mm. Det som karakteriserar metoden är, att fröna sås ovanpå det såsubstrat, som kärlet är fyllt med. Redovisade sådder har antingen utförts inomhus vid normal rumstemperatur eller i andra utrymmen, där undervärme vid behov sett till, att sådden har rätt temperatur.

Inomhus utsätts sådderna för en betydligt lägre ljusintensitet än vid sådd i kruka utomhus. För att säkerställa att ljusgroende fröer gror effektivt har därför Tomas Svenson, Göran Eriksson och Hannelotte Kindlund utnyttjat konstbelysning vid sina sådder. Dessa betecknas K20L. 

Tomas har även genomfört ett antal intressanta parallella sådder för att klarlägga om vissa arter är mörkergroende (K20M = täckta krukor) eller ljusgroende (K20L = ej täckta, belysta krukor). Hans metod K20M kan därmed jämställas med P20 där ju fröna också ligger i mörker.

Ett problem vid sådd i kruka inomhus är risken för uttorkning. För att minska denna risk har Tomas vid sina sådder haft krukorna inneslutna i en plastpåse. Hannelottes  lösning är en fuktighetshållande kapillärmatta under sålådorna. Dessutom sprejar hon fröerna regelbundet fram till groning. När huvudparten grott minskar hon dock på fuktigheten. 

4.4 I papper eller kruka inomhus vid förhöjd temperatur

I några fall, främst kaktéer, har det visat sig att sådd vid högre temperatur, vanligen 

30O C,  kan ge bättre resultat än vid normal inomhustemperatur. Sådderna har i dessa fall placerats ovanpå en värmeplatta, vars temperatur kan regleras.

Metoden har provats för såväl pappers- som kruksådder. Vid sådd i kruka rekommenderas att krukan täcks med en plastfolie för att upprätthålla hög fuktighet.

4.5 Jämförelse mellan sådd i papper och i kruka

Av stort värde är bland annat de sådder, som Göran Eriksson gjort i kruka inomhus.  Flera av de arter, som han sått med denna metod, har nämligen tidigare såtts i papper inomhus (P20). Detta ger flera möjligheter att jämföra groningstiden vid de två såmetoderna. Som exempel kan nämnas:

  • Meconopsis grandis gror efter 7-9 dagar med metod (P20) och 12-26 dagar med metod (K20)
  • Arisaema flavum gror efter 7-13 dagar med metod (P20) och 22-42 dagar 

med metod (K20).

Denna skillnad i groningstid bör man ha i åtanke, när man skall överföra erfarenheterna från sådder i papper inomhus (P20) till sådd i kruka. Den senare metoden kan tydligen kräva 2-3 gånger så lång tid till groning som motsvarande sådd i papper. 

5 KALLSÅDD

Kallsådd rekommenderas för kallgroende frön samt för sådana frön, som kräver köldbehandling (stratifiering) innan de kan gro i värme.

Dessa typer av frön har anpassat sig till en vanligen flera månader lång vinter. Ett skyddande snötäcke ser ofta till, att fröna inte utsätts för lägre temperatur än några minusgrader. För att fröna skall gro, måste de först ha genomgått en tillräckligt lång kallperiod. När detta villkor efter en eller flera kallperioder (vintrar) är uppfyllt, gror fröna så snart temperaturen stigit till rätt nivå.

 

En grupp av frön kallas kallgroende. Dessa anses vanligen gro vid en temperatur av några plusgrader. Detta inträffar i verkligheten, då vintern övergår i vår. Vissa frön kan vara både kall- och varmgroende.

En annan grupp är varmgroende efter köldstratifiering. Som namnet anger, gror ej heller dessa frön, förrän de utsatts för en tillräckligt lång kallperiod. De gror dock först, sedan temperaturen stigit till ca 15O C eller mer. Denna grupp gror självfallet inte, om de sås vid rumstemperatur. 

5.1 I papper i kylskåp (P5)

Här inkluderas alla andra tempererade utrymmen där en temperatur av cirka 

5O C upprätthålles

Kylskåpet erbjuder en tillfredsställande möjlighet, att hålla frösådden vid en temperatur, som någorlunda väl efterliknar ovan nämnda kallperiod. 

Kallgroende frön gror vid den temperatur på ca 5O C, som normalt förekommer i kylskåp. Papperssådder i kylskåp (P5) med denna typ av frön måste därför kontrolleras då och då tills alla fröna grott, vilket normalt kan ta några månader i anspråk. För vissa släkten såsom Penstemon får man räkna med betydligt längre tid. Man måste se till att skola om grodda frön i tid, även om rötterna hos kallgrodda frön växer relativt långsamt. 

Frön, som är varmgroende efter köldstratifiering (P5/P20), skall i princip inte gro förrän de placerats i rumsvärme. Man bör nog ändå  kontrollera, att de inte gror i kylskåpet. Den erforderliga tiden för köldstratifiering varierar vanligen mellan två och tre månader.

Sådd i papper är en lämplig metod, då sådden skall alternera mellan kylskåpets ca 5O C och rumsvärme. 

5.2 I papper ute (PUT) eller i växthus (inglasad balkong) (PVH)

Metoden avviker från den föregående genom att sådden placeras utomhus, i växthus eller på en (inglasad) balkong. Detta innebär att sådden under vintern utsätts för en vanligen lägre temperatur än i kylskåp och under våren för en skiftande (oscillerande) temperatur mellan dag och natt. Båda avvikelserna från kylskåpsmiljön har i flera fall visat sig ha en positiv inverkan på såresultatet. Detta redovisas i Resultat och Tips. Vid långvariga perioder med stark kyla har jag själv vid flera tillfällen tagit in sådden i rumsvärme för att låta den tina upp.

5.3 I kruka ute (KU) eller i växthus (inglasad balkong) (KVH)

Någon anledning att beskriva sådd i kruka ute närmare föreligger knappast. Min erfarenhet av metoden är, att den ofta ger sämre resultat än sådd i papper eller minidrivhus. Anledningen är nog ofta, att frösådden tillåtits torka ut. Denna risk kan avsevärt minskas, om krukorna fylls helt med såsubstrat, och att de ställs på en fukthållande sandbädd (blötbädd) eller på en kapillärmatta ansluten till en vattenbehållare. 

En risk vid sådd i kruka ute är, att sådden utsätts för kraftiga slagregn. Denna risk elimineras, om sådden placeras i kallbänk, växthus eller inglasad balkong. Speciellt det senare alternativet har den väsentliga fördelen, att sådden är så lätt tillgänglig för inspektion. I alla tre fallen måste man dock se till att ventilationen är tillräcklig om man skall efterlikna utomhussådd.  

Tidig sådd i kruka ute är naturligtvis den metod, som bäst imiterar vinterförhållanden. Metoden kommer kanske bäst till sin rätt vid sådd av frön, som är varmgroende efter köldstratifiering. Täcker man fröna med snö, så gror de vid rätt temperatur när snön väl smält. Däremot är metoden sämre för frön, som behöver två eller fler kallperioder för att ge tillfredställande groningsresultat. Att sköta en sådan frösådd under mer än ett år utan att fröna torkar och dör, kräver onekligen en viss arbetinsats. 

Tyvärr så har det etablerats en övertro på, att man skall så alla erhållna fröer tidigt och utsätta dem för så kallad köldstratifiering. Enligt min uppfattning finns det ingen anledning, att så varmgroende arter tidigare än i april. Som tidigare nämnts behöver varmgroende frön till att börja med en tillräckligt lång torkperiod. Att så varmgroende arter flera månader för tidigt och utsätta dem för vädrets alla makter är både onödigt och oklokt. Ju längre det dröjer, innan en sådd har förutsättningar att gro, desto större är chansen att den misslyckas. Å andra sidan skall man undvika att så varmgroende frön för sent. Flera misslyckade såresultat kan inte förklaras på annat sätt än att groningen upphört på grund av för hög lufttemperatur. Detta är möjligen ett problem, som kommer att accentueras i framtiden.

6 KOMBINERADE KALL- OCH VARMSÅDDER 

För många frön räcker det inte att hålla sådden vid en konstant temperatur för att få dem att gro. De är programmerade att gro först sedan de utsatts för vissa väsentliga temperaturer under året. 

Den vanligaste företeelsen är nog frön, som gror i värme efter föregående köldstratifiering. Detta är naturligtvis naturens eget sätt att hindra fröet från att gro vid fel tidpunkt. Fröet skall inte tillåtas gro, förrän vinterns och vårens kyla passerats. Det naturligaste sättet att efterlikna detta är att så i kruka ute. En annan metod är att så i papper och först köldstratifiera sådden i kylskåp för att efter 2-3 månader placera sådden i rumstemperatur där groningen skall äga rum. Metoden benämns i fortsättningen (P5/P20).

Ett annat vanligt förekommande fall är, då fröet måste utsättas för temperatur-fluktuationerna under en eller flera årscykler, innan det kan gro. Den vanligaste såmetoden hittills har varit att så i kruka ute och låta naturen själv sköta om proceduren. En annan metod är att utsätta sådden för tremånaders perioder med 5OC och 20OC temperatur (5/20/5 etc). Med denna metod simuleras ett kalenderår på ett halvår, vilket är en rejäl tidsvinst, när man väntar på att fröna skall börja gro. För att åstadkomma den lägre temperaturen är man i praktiken hänvisad till sitt kylskåp med dess oftast mycket begränsade volym. Av utrymmesskäl kan därmed sådd i kruka knappast komma i fråga. Sådd i papper med dess ringa utrymmesbehov är närmast skräddarsydd för denna tillämpning.

Har man tillgång till en inglasad balkong, kan man på  senvintern/våren placera kruksådder på denna för köldstratifiering och efter lämplig tidsrymd ta in sådden för groning i rumsvärme (KVH/K20). Detta är en metod, som med framgång tillämpas av bland annat Hannelotte Kindlund.

7 SÅDD AV HÖGALPINER

Bakgrund

Efter mer än femton års misslyckanden med alpina Polemoniumarter såsom 

P viscosum, P confertum, P chartaceum och P eximium har jag nu funnit tiden mogen att tänka om, hur man bör fröså dessa attraktiva arter. När jag började fröså dessa, förelåg information om att P viscosum något förvånande visat sig vara varmgroende, vilket jag även själv konfirmerade genom egna sådder. Detta tog jag som ett tecken på, att jag i fortsättningen borde kunna använda de metoder, som förordats av Deno och beskrivits i avsnitt 1-6. Mina fortsatta prov med  P viscosum (nya frön) och övriga arter visade emellertid, att ingen av dem grodde med någon av de såmetoder, som jag tidigare tillämpat. 

En viktig skillnad jämfört med huvudparten av de växter, som omfattas av ”Optimal frösådd” är, att nämnda Polemoniumarter bara förekommer på höjder över 3500 m, de är högalpiner. För att belysa högalpiners växtmiljö har jag valt ut P chartaceum och dess växtplats White Mountains i Kalifornien som ett pilotexempel. P chartaceum förekommer där ända upp till 4200 m höjd, där det ligger en väderstation. Med hjälp av Internet och sökmotorn Google har jag hämtat hem den lokala väderinformation, som legat till grund för följande betraktelse.

Växtmiljön på White Mountains

Sommar – vegetationsperiod och fröbildning

Den endast fyra månader långa vegetationsperioden börjar i juni, så snart vinterns dryga halvmeter tjocka snötäcke smält. De övervintrade växterna måste nu snabbt växa till sig, blomma, pollineras, sätta och sprida sina frön. 

Vinter – fröerna i vila?

När ovan nämnda förlopp fullbordats, är det i oktober dags för den första snön. Efter denna tidpunkt ligger temperaturen stabilt på minussidan under åtta månader fram till juni månad. Under hela denna period är fröna täckta av ett isolerande och torrt snötäcke. Man kan därför räkna med att frönas temperatur överensstämmer ganska väl med den rådande marktemperaturen förmodligen några minusgrader.

Våren – fröna gror 

När våren inträffar i juni utsätts fröna dagtid för en intensiv snösmältning, som effektivt blöter dem. Den genomsnittliga lägsta och högsta dygnstemperaturen under månaden ligger på  – 2,5 resp + 6,5 grader. Under ett normalt dygn varierar således temperaturen med 9 grader. Till detta kommer fluktuationer mellan varmare och kallare dagar.  

Sommar

När ”sommaren” inträffar i juli och augusti ligger den genomsnittliga lägsta och högsta dygnstemperaturen på + 2 resp + 11 grader. Även nu varierar således  temperaturen under ett dygn med 9 grader. Dygnsmedeltemperaturen under perioden är + 5,5 grader, vilket motsvarar en svensk vår snarare än sommar. 

Tankegångar kring simulering av högalpiners (White Mountains) växtmiljö

Vinter

En tillfredsställande simulering av vintern torde vara att förvara ej fuktade frön i kylen under 3-4 mån, speciellt om man kan sänka temperaturen något. Huruvida en sådan simulering är nödvändig för frönas senare groning har jag svårt att bedöma. 

Vår – frögroning

Enligt min uppfattning är en bra simulering av groningsperioden – våren den viktigaste åtgärden för att få fröna att gro. Högalpiner med sin korta vegetationsperiod måste nog satsa på att gro snabbt, när våren väl kommer. För frönas del kännetecknas våren av förbiströmmande smältvatten och en kraftig variation av lufttemperaturen under dygnet. Tekniskt borde detta vara lätt att simulera. En metod värd att testa är:

Så i kruka ute tidig vår. Förse krukorna med ett ytskikt av krossgrus. Se till att krukans yta varje kväll är täckt med ett tillräckligt tjockt lager av snö eller krossad is om snöbrist råder. Istärningar tillverkas lätt i frysen varefter en mixer får krossa dessa till lämplig grovlek. Den smältande isen torde ge en mycket realistisk simulering av det naturliga förloppet. Dessutom erhålles en lägsta dygnstemperatur, som nära överensstämmer med växtplatsens. Kontrollera dagtid när snön eller isen smält om fröna grott. Min första test av metoden blir P confertum.

LATHUNDEN

För många släkten och familjer finns en del generella erfarenheter att falla tillbaka på. Detta innebär att man ofta kan grovsortera sina fröpåsar i olika grupper utan att i detalj ha studerat RESULTAT OCH TIPS för den aktuella arten. Följande sortering kan därvid vara till nytta.

1. Fröer med starkt begränsad livslängd

För att lyckas måste man i allmänhet ha tillgång till färska frön, vilka skall sås omedelbart. Till denna grupp hör:

Aconitum, Anemonella, Corydalis, Daphne, Dicentra, Fritillaria, Helleborus, Hepatica, Jeffersonia, Lathyrus, Ornithogalum, Paraquilegia, Pulsatilla, Salix, Sanguinaria, Thalictrum, Tiarella, Trillium 

2. Frön som kräver försvagning eller håltagning av fröskalet före sådd

Denna grupp omfattar arter med täta och oftast hårda fröskal. För att fröna skall kunna ta upp vatten och gro, måste man ta hål i skalet eller åtminstone slipa detta. När detta gjorts gror fröna ofta mycket snabbt. Såtemperaturen har oftast ingen betydelse. Till denna grupp hör:

Anthyllis, Astragalus, Cytisus, Genista, Lathyris (om fröna är gamla och hårda), Lupinus, Oxytropis, Trifolium

3. Varmgroende frön

Denna grupp gror vanligen vid 15-20 grader och ofta inom en vecka. Lägg undan dessa fröer för senare sådd. Till denna grupp hör med få undantag:

Acantholimon, Asteraceae (Compositae), Brassicaceae (Cruciferae), Campanulaceae (de flesta), Caryophyllaceae, Cyclamen, Epilobium, Globularia, Hedyotis, Incarvillea, Muscari, Oenothera, Plumbaginaceae, Polemonium, Scuttelaria, Sempervivum, Yucca 

Inom gruppen finns ett antal arter som behöver ljus för att gro. För de flesta finns information därom i RESULTAT OCH TIPS.

4. Återstående frön

Denna restgrupp omfattar huvudsakligen frön, som behöver köldbehandling (stratifiering) för att gro. Den erforderliga längden på stratifieringen varierar mycket. För många arter är 1-2 månader tillfyllest, medan andra t ex Penstemon kan kräva

3-6 månader. De senare måste därför sås mycket tidigt. För alla fröer inom denna restgrupp hänvisas till RESULTAT OCH TIPS: 

RESULTAT OCH TIPS

KODBETECKNING FÖR UTNYTTJADE SÅMETODER

Sådd i papper 

Med undantag för metod P20L innebär sådd i papper, att fröna ligger mörkt. Ljusgroende frön kan därför ej gro

P5 Sådden placerad i utrymme med ca 5O C (vanligen kylskåp)

P20 Sådden placerad i utrymme med ca 20O C (vanligen rumsmiljö)

P20L Dito. Sådden försedd med ljusinsläpp (t ex plastfönster) så att ljusgroende 

                 frön kan gro

PUT Sådden placerad utomhus

PVH Sådden placerad i ouppvärmt växthus (inglasad balkong)

Sådd i kruka med såmedium 

Med undantag för metod K20M innebär detta att fröna utsätts för sol- eller konstljus.  Ljusgroende frön kan därför gro

K20 Sådden förvarad i utrymme med ca 20oC (vanligen rumsmiljö)

K20M Dito. Krukans överyta täckt så att ljusgroende frön ej kan gro

K20L Dito. Krukan belyst med lysrör och liknande ljuskällor 

K20U Krukan placerad utomhus då temperaturen närmar sig 20oC

KU Krukan placerad utomhus vanligen under senvintern/våren

KVH Krukan placerad  i ouppvärmt (ventilerat) växthus (inglasad balkong)

DH20 Tidigare beskrivet minidrivhus i utrymme med ca 20oC (vanligen 

  rumsmiljö)

Specialbehandlade frön

GA-3 Fröna behandlade med gibberilin före sådd

Övriga typer av behandling anges i klartext

VILKA RESULTAT REDOVISAS

Informationen är fördelad på inomhus- och utomhussådder. Inomhussådderna med sina konstanta temperaturnivåer ger oftast den bästa informationen om gronings-förutsättningarna. Kruksådderna ute visar främst översiktliga äldre resultat. Denna såmetod var ju tidigare i praktiken den enda förekommande.

Målsättningen har varit att redovisa de enskilda sådderna så kortfattat som möjligt. Informationen omfattar tre delar:

Först den sådda artens namn

Första parentesen såmetod och såtidpunkt   

Andra parentesen groningens start eller varaktighet, groningsresultat ofta i %, fröets ålder räknat från leverans (äldre fröer förvarade i rumstemperatur)

För varje enskild sådd redovisas endast vilken såmetod som utnyttjats och vilka resultat som erhållits. Jag har således inte i klartext angett att fröer, som gror med (P20) är varmgroende och med (P5) är kallgroende. 

Det är upp till läsaren att själv ta ställning till vilken såmetod, som skall utnyttjas. 

För många växtsläkten har generella såråd införts. I några fall har även såmetod föreslagits, om den har påtagliga fördelar jämfört med andra såmetoder. 

Sådd i papper inomhus

A spathulata (P20) (gror 4-ca 14 dagar 71% grodda 3? år gamla frön)

Anm. Sådd i papper är en tveksam metod. Den snabbväxande roten är mycket ömtålig